BF september 2011

iallafall 5-6 dagar kan spermier leva i vissa fall.

Ja, jag tror faktiskt det! Men det är nog inte så vanligt...
Du får se positivt på det att du får titta på bebisen en gång till! =)

Bebisen i höstas blev till av misstag o vi hade sex en gång fem dagar innan äl så jag trodde att det var lugnt... Men det gick :) Det slutade ju i mf men det har inte med frågan att göra.

Idag är jag på krigsstigen!!!! Vi har ett gäng medelålders tanter här på jobbet som tycker det är fritt fram att kommentera och prata om min graviditet hur som helst.

-"Hur mycket har du gått upp?"
-"Min dotter gick inte upp så mycket på magen utan mest över rumpan, precis som du". (Roligt att få nåt sånt i ansiktet när man redan innan man blev gravid har lite taskig självkänsla när det gäller vikten...)

Så, nu har jag gnällt färdigt! Kan i alla fall glädjas åt att jag känner buffar och sparkar dagligen, är på 21+5 idag. (Trodde det skulle dröja desto längre eftersom jag har moderkakan i framvägg)

Herregud alltså.. Vilka människor det finns! Varför tar sig folk friheter att kommentera ens vikt och utseende bara för att man är gravid? Det gör dem ju inte annars...Jag blir så irreteread över detta!
Jag har bestämt mig för att denna gången ska jag inte säga till någon hur mkt jag har gått upp vikt för jag tycker ingen annan har med det att göra.

Hallå tjejer.

Vi mår fortfarande fin fint här. Inga större komplikationer har tillstött än. Läkaren är otroligt positiv och kan nästan lova att detta kommer att gå vägen:) Men självklart kan allting hända. De närmaste 3 dagarna är riktigt kritiska, sen sa han att man kan andas ut lite mer.
Om hon fortsätter att vara så här stabil ska jag få sitta med henne på bröstet till helgen känns helt otroligt bra.

Vet att fler undrat varför hon kom tidigt och dom tror att det var att jag fick en infektion av något slag i livmodern. Dock finns det ännu inga prover som visat på någon tillväxt bara att mitt crp var högt och att infektioner är en stor anledning till att föda förtidigt.

Jag kom in på KS den 7/5 för att jag hade väldigt rikliga flytningar som var blandade med färskt blod. Efter ett UL och en vaginal undersökning konstaterades att min tapp var helt utplånad och att jag var öppen 3 cm med buktande hinnblåsa.

Jag fick lägga mig ner i en säng direkt, fick tillsägelse att ligga i strikt liggläge (inte ens lyfta huvudet). Och så låg jag i 17 dagar. Jag kom in i 22+5 och lyckades hålla  mig till 25+0 mot alla odds. Läkarna fattade ingenting sa varje dag att idag föder du...men icke.
Och dessa dagar är det som troligen räddat hennes liv. I går när dom undrsökte mig vaginalt så såg dom en liten fot som vinkade. Hon höll på att glida ur mig utan att jag hade minsta sammandragning. Eftersom hon låg med fötterna neråt så blev det ett akut snitt. Tack och lov fick jag vara vaken med spinalbedövning.
Dom konstaterade snabbt att hon var en stark tjej som ville andas själv. Hennes enda problem var att hon troligtvis förlorat lite blod, men hon stabiliserades så fort hon fått lite extra blod.

Så nu är vi här, hon är en dag gammal och vi kommer bli kvar här i minst 3 månader. Men som sagt, allt ser lovande ut nu och vi försöker vara så positiva vi bara kan och bara sprida bra energi till henne:)

Blev ett långt inlägg:)

Kram Linda 

Bara en fråga om det här när man skickar in om FP.
Det som chefen ska skicka in ger hon det mig pappret när hon fyllt i det så jag skickar in det oxå?
eller skickar hon in sitt papper för sig o jag mitt papper för sig?

Oj, bara andra gången? Jag har redan varit hos min 4-5 gånger iaf. Visserligen för att lyssna på hjärtat och så, men iaf.

Hur många gånger har ni andra träffat er barnmorska?

Om man har högt BMI så gör man det flera gånger.