En tråd för alla oss "lite äldre" som äntligen fått ett plus på stickan efter IVF. Häng gärna på!
TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2011-01-24 16:49
LISTTRÅD finns här: www.familjeliv.se/Forum-7-139/m56900436.html
Fyll gärna på era uppgifter där!
Miss Star: usch, jag var också så himla stressad över det här med amningen och har mått väldigt dåligt av det. Jag lyckades delamma i två veckor och då pumpade jag jättemånga gånger varje dag, men fick inte ut särskilt mycket och lillkillen behövde massor mer så det blev ersättning. Efter två veckor så slutade jag pumpa och sedan dess har han bara fått ersättning. Han förstår inte vad han ska göra med bröstet, varken med eller utan amningsnapp.
För mig var det nästan ett sorgearbete att lägga ner amningen, men jag fick också stöd från många håll. När det inte går så går det ju inte och huvudsaken är att lillkillen mår bra. Och det gör han ju. Särskilt om han har en mamma som inte gråter hela tiden.
Ha det nu jättebra!
Hej alla!
Miss Star och Grönagrisen: stooooort grattis!!! Åh vad härligt att det gått bra.
Amning är verkligen en egen historia... Jag var sårig i början och oj vad hårt hon tog i :). Det gick över sen för mig så nu helammar jag. Men vilken ångest när det inte fungerar - som tur är finns det ju bra alternativ!!!! Det är bra att ta hjälp direkt och inte lida, gråta för länge. Och det är ju så vanligt, verkar ofta vara precis samma problem som återkommer och ändå känns det som man är den enda som upplever just det....
Vår lilla Siri är nu fem-sex veckor. Dagarna går så långsamt och så snabbt på en gång. Jag tycker det är mysigt att vara hemma med henne.
Cleo: åh nej, inte vända på dygnet - jag upplever just idag samma sak, hon sover heeeela dagen plötsligt... undrar hur det kommer gå inatt. På nätterna ammar jag varannan, var tredje timme men lyckas somna mellan då hon sover. men om hon är vaken hela dagen nu så vet jag inte...
Kram till er alla: ni som väntar, ni som kämpar med amning, ja allihop!
Återigen tusen tack tjejer 
det är så skönt att höra att man inte är ensam. Hade varit jätteskönt om man tagit upp sånt här mer på föräldrautbildningen också, men då är det mest att "när bebisen är född så ammar man". Nu trodde man att man helt ensam med sina problem i början och först när man själv börjar öppna sig för omgivningen får man verkligen insikt om hur vanligt det är.
Morgaine, Jag hade telefonkontakt med amningsmottagningen igen idag som överenskommet förra veckan och vi kom överens om att jag ska sluta pumpa och bara fokusera på att hon ska suga på brösten såpass att hon håller uppe min produktion. Detta för att jag inte ökar min mängd när jag pumpar och har svårt att hinna med att pumpa på dagen då lilla R inte sover särskilt länge och har ett sjätte sinne för att vakna till och bli väldigt missnöjd om jag gör något som innebär att jag inte "kan gå ifrån", alternativet var att försöka pumpa med henne i knät t ex, men jag tror inte jag orkar mer faktiskt, det här med att pumpa och "stimulera" så ofta har nog "stigit mig åt huvudet" och jag blir tvärtom istället...om du förstår vad jag menar. Så nu ska jag lämna tillbaka pumpen jag hyrt och ev låna en handpump av en kompis som reserv om det skulle behövas.
Tusen tack Ingrid12!!
Pållan, jag hoppas bebben vänder sig åt rätt håll nu snart och att allt går bra sista tiden!
Miss Star: Så bra skrivet, jag förstår precis vad du menar om att de gärna fått säga något om detta på föräldrautbildningen. Jag fick intrycket att vill man amma, så kan man amma, bara man är envis. Kanske är det det som gjorde att jag blev så väldigt besviken. Hade till och med en diskussion med en kompis innan jag fick barn. Hon hade bara kunnat amma några veckor och jag berättade att typ "ja, men det beror väl på hur envis man är ...". Men nu vet jag ju hur komplicerat det där kan vara...
Bra att du fått fina råd av amningsmottagningen. Jag höll också på att stimuleringspumpa hela tiden och höll på att bli knäpp ...
Jag har en vän som hade problem med amningen och sökte hjälp. Den första hon träffade på BVC angående det sa i stort sett bara åt henne att "så där såriga kan brösten bli, det är normalt, kämpa på, det kommer igång snart". Och så fick hon hyra en pump med sighem. När hon efter någon vecka sökte hjälp igen träffade hon en annan på BVC som sa något i stil med "det där är oacceptabelt, gå över till ersättning" när hon fick se hennes bröst och hörde hur hon hade det. Så det kan vara så olika vilka råd och tips man får! Min lilla tjej ammar med ganska täta mellanrum på kvällarna, hon verkar bli lite orolig då, mjölken är tunnare och hennes mage verkar göra ont. Då suger hon en kort stund, släpper taget och SKRIKER. Då försöker jag lugna henne, lyfter upp, försöker rapa henne. Och så börjar vi om - till bröstet, suger, släpper taget (och får i sig luft eftersom hon suger så häftigt) och skriker. Upp igen, ner igen. Och varje gång hon börjar skrika blir hon dessutom ledsen för att hon inte är kvar vid bröstet. Hela situationen blir en aning förvirrande men jag börjar vänja mig ;). Det är en procedur vi tar igenom varje kväll... Just nu sover hon bredvid migoch ser alldeles ljuvlig ut.
spattanjansson: vad skönt att TUL gick bra! Dina småttingar verkar må toppen 
pållan: hon får ta och vända på sig, tycker jag. Det gör de oftast, verkar det som, med eller utan hjälp.
Hur går det för er alla?
Här njuter vi av varmt väder, långa promenader och dagar som bara flyger förbi. Ibland vill jag nästan stoppa tiden lite så att man verkligen kan njuta av de små framstegen, samtidigt som man vill att det ska hända ännu mer! Märkligt hur snabbt och långsamt tiden kan gå samtidigt.
Lillkillen är drygt sex veckor nu och är mycket mer intresserad av sin omgivning än för bara en vecka sedan. Han gillar att vara med och ler ofta. När man gått upp klockan tre på natten för att mata och känner sig som en zombie går det inte att låta bli att bli helt lycklig när han tittar upp och ler mot en!
Hoppas ni alla får en solig, härlig helg!
Med mig är det bra :) Jobbade min sista dag idag så nu hoppas jag hinna med ett par veckors vila innan bebisarna vill titta ut. Gick in i vecka 36 idag och tycker att tiden rusar iväg! Bebisarna har inte gjort några tecken ännu på att vilja komma ut så dom stannar säkert kvar ett tag till :)
Själv kan jag det här med att vara gravid nu. Nu vill jag ha dom här istället för i magen, samtidigt som jag vill att dom stannar till iallfall vecka 38.