• Gumsan

    Längtar efter barn nr 2!

    Hej är ny här...
    Tänkte bara bidra med min historia... Vi har försökt få barn nr 2 i 1 år nu. Har en dotter på 2 år och 2 månader. Hon blev till på första försöket, hann bara tänka att vi skulle vilja bli gravida och så blev vi det. Sen ville vi ha syskon tätt och på första försöket gick det den gg oxå men slutade tyvärr i missfall i vecka 10 (november förra året.) Nu är det vår högsta önskan att bli gravida men då är det stopp. Det går verkligen inte. Känns som jag provat alla tips på inernetsidor jag hittat, akupunktur och bisolvon mm... Tänker såklart att det måste blivit nåt fel på min kropp efter missfallet. Varför är det annars så omöjligt nu och det gick så lätt de två andra gångerna?
    Känner mig uppgiven jag med men har fortafarande kvar en liten gnutta hopp...
    Någon som är i samma situation?

    Kram på er!
    Mamma till Ebba 2 år
  • Svar på tråden Längtar efter barn nr 2!
  • LillaPy
    Gumsan skrev 2011-02-02 21:20:13 följande:
    LillaPy: Å vad glad jag blir för din skull! :) Bevis på att man inte ska sluta hoppas.

    Och till er andra, håller tummarna och hoppas att det blir vår tur snart!
    Tack snälla du! Ja, sluta inte hoppas. Varmt lycka till allihopa!
  • skrullas

    Jag har försökt få ett syskon till min pojke i 61 månader.. Det är ju så att man är glad för det man har men sorgen kommer över mig ibland. Har gjort en utredning men de hittar inget fel. Nått konstigt är det ju! Blev gravid så lätt med både min grav som slutade i mf och med min son. Nu är det BIM +3 och ingen mens än. Än har jag inte gett upp även om jag vet att mensen nog kommer imorgon lr nått.

  • mamirau

    STORT Grattis LillaPy, håller tummarna:) Härligt!

    Själv skall jag på efterkontroll efter min op i höstas nästa vecka och hoppas att alla cellförändringar håller sig borta så att vi kan forts men bebisverkstan.. utan att det skulle komma i vägen för oss igen..

    Lycka till ni andra:) 

  • ofelia87

    hej allihopa! Tänkte bara bidra med min berättelse då jag känner igen mig i så mycket som ni skriver om.
    Jag och min samvo har en son som är  född sep 07. Han blir alltså fyra i år. Jag fick ett missfall i v. 13 våren 09. Jag har båda gångerna blivit gravid på tredje försöket. Nu har vi försökt att bli gravid i snart två år och ingenting händer. Vi har just gjort en utredning och allt verkar vara i sin ordning. Väntar ännu på ett sista resultat från ett prov. I princip alla i våran vänskapskrets har fått eller väntar syskon. Vi var de första som fick barn och vi kommer att bli de sista som får ett syskon känns det som. Jag hade planerat att inte ha så många år mellan barnen, men nu blir det minst fem år hur som helst. Försöker att vara glad för mina vänners skull då de har berättat att de är gravida, men det är väldigt svårt! Har en så himla stor längtan efter ett syskon! Det är verkligen jobbigt! Jag har nu i höst börjat plugga för att ha annat att tänka på, har även börjat träna på nytt efter att ha haft uppehåll sen missfallet. Så nu känns det lite bättre iaf, men tanken på barn  finns hela tiden kvar i bakhuvudet! Vi kommer att fortsätta försöka tills det går, försöker att tänka positivt! Men man blir verkligen deppig varje gång mensen kommer! :/

    Hoppas att det lyckas för er snart! :)  

  • mamirau

    ofelia87: Jag känner igen mig till 100 % i det du skriver... vi var också tidiga och det är jobbigt och se när andra hinner få nr 2 och tom nr3... Och det du skriver om att börja plugga har jag också tänkt på, och likadant har jag börjat träna..

    Ibland är det skönt att skriva av sig här och möta andra i samma situation!

    Lycka till! 

  • Songs from the wood

    Hej på er!

    Hur går det för er? Jag har fortfarande inte haft någon ägglossning sedan missfallet i början av november, Känns segt att vänta. Jag ska börja med ägglossningsstimulerande medel typ pergotime om det inte kommer igång snart. Hoppas att det sätter sprätt på äggen!

  • mamirau
    Songs from the wood skrev 2011-02-21 12:25:50 följande:
    Hej på er!

    Hur går det för er? Jag har fortfarande inte haft någon ägglossning sedan missfallet i början av november, Känns segt att vänta. Jag ska börja med ägglossningsstimulerande medel typ pergotime om det inte kommer igång snart. Hoppas att det sätter sprätt på äggen!
    Förstår att det är segt...
    Här går det ok med tanke på att vi får forts försöka skaffa barn, om inte provsvaren visar att det finns några cellförändringar igen, men det trodde inte läkaren för hon kunde inte se något sådant:) 

    Men annars har jag inte märkt av ägglossning förra månaden och inte denna månaden heller.. ibland får jag så tydliga tecken (molnande värk, flytningar)... men... borde ha ägglossning nu.. så det är bara att vänta två veckor och se... Vi har slutat att räkna så noga nu ett par månader för att släppa på pressen ett tag!

    Ni andra? 
  • alem

    Samma lika för oss här...
    Fick MA 07 och tog sedan ett år att bli gravid igen plussade på samma datum som året innan, förlorade ena av fostrena tidigt men vi fick en liten tjej i dec 08 iaf och har försökt sedan aug 09 nu och blev gravid i mars 10 men slutade snabbt med missfall det med och därefter är det stopp inte ett dugg händer...
    Många har redan fått syskon, väntar syskon, väntar första barnet i bekantskapskretsen och visst glädjs man med dom men det är hårt när man själv bara går och längtar och längtar... :(


    (¯`°?.¸ ღ♥ mikaelajensen.blogspot.com/ ♥ღ¸.?°¯)
  • syskon2012

    Känner igen tankar och längtan så...
    Har en dotter född -06, började syskonförsök hösten -08, missfall aug. -10 och sen inget mer...
    Vi var först i bekantskapskretsen med barn, nu har flera fått och en del nr 2 och 3.
    Längtar! 

  • mamirau
    alem skrev 2011-02-28 22:43:10 följande:
    Samma lika för oss här...
    Fick MA 07 och tog sedan ett år att bli gravid igen plussade på samma datum som året innan, förlorade ena av fostrena tidigt men vi fick en liten tjej i dec 08 iaf och har försökt sedan aug 09 nu och blev gravid i mars 10 men slutade snabbt med missfall det med och därefter är det stopp inte ett dugg händer...
    Många har redan fått syskon, väntar syskon, väntar första barnet i bekantskapskretsen och visst glädjs man med dom men det är hårt när man själv bara går och längtar och längtar... :(
    Oj våra historier var ju också jättelika! Fast ni klarade det andra fostret som blev en liten tjej:) Va härligt!

    Jag gick länge och grämde mig över att det lilla hjärtat som var kvar i magen inte fortsatte... Men jag måste gå vidare även om jag nog alltid kommer att undra hur det skulle varit att få tvillningar... 

    Att ha fött barn tidigare ger mig hopp om att jag kan få fler:) 
Svar på tråden Längtar efter barn nr 2!