Lampan släcktes plötsligt

Har tyvärr inte varit med om jättemycket "fysiska fenomen" själv, men har varit med om att en lampa har tänts mitt i natten... Dessutom en sådan här 50-talsströmbrytare som man typ får "dra" ner... Detta var taklampan utanför vårt sovrum, i en stuga vi hyrde... En annan sak jag var med om -02, var när jag o en kompis stod hemma på kvällen o lagade mat, så sattes micron på sej själv på 3.28 av sej själv... OBS.. Ingen digital sak, utan en med vridknapp...

Sen har jag en gammal porslinsklocka som ej funkar, dessutom utan visare som jag fått av min farmor 03.. Har aldrig brytt mej om att byta batterier då visaren ändå är sönder, men nu har den börjat gå igång på nätterna, tick tack, jag avskyr klockor som låter...får pilla in fingrarna längst upp under klockan o vrida lite på batteriet så stannar den...farmor dog 2008.. Detta har jag dock ingen aning om, kanske att batterier kan få "nytt liv" Men har ändå en känsla av att hon kan ha fifflat med den, då både syrran o mamma börjat känna av henne... Tror nämligen att det tar ett par år innan de "kommer tillbaka" iaf var det så med mormor, dessutom så lär ju tidsräkningen vara lite annorlunda på andra sidan...

Hemma hos mamma så hände det dock saker ett par år.. flyttade dit 91.. och mellan 96-97 typ, var det fulla aktiviteter, då både tvn, radion och vattenkranar sattes på mitt i nätterna.. En gång öppnades också en tung spegeldörr till min lillasysters rum, hon såg hur handtaget ttrycktes ned, men ingen där förstås!! Livrädd blev hon... Hördes även steg uppifrån övervåningen, på nätterna... (vindsvåning) Kul, men då hade jag redan flyttat, så inget jag fick vara med om, bara mamma o sys...

Micron sattes på när min kompis o jag hackade lök vid diskbänken, den stod på en annan bänk ca 2 m snett bakom oss.... Vi var alltså 2 m ifrån men såg inte när/hur vreds på..=)

Lampan som tändes var i rummet utanför, men en taklampa som tänds mitt i natten, med en sån strömbrytare man trycker hårt ner, så att jag vaknar av det.. Känndes ändå som om dessa två grejer är svåra att förklara...

Jag hade helt klart inte funnit någon anledning att inte tro på mitt barn om han hade berättat det, eller iallafall inte gått upp i det nåt vidare... Elektricitet kan ju vara lite sisådär, men det kan ju andar oxå..=)

Kan det såklart vara... när det med micron händå, så hade grannfrun gått bort en vecka tidigare bara... Bodde bara tre hus på vår väg ute på landet, så vi var "nära" grannar om man säjer så.. pratade flera ggr i veckan! Vet att när det hände så misstänkte jag att det var hon.. Kanske är det så att de kör med nåt fysiskt innan de far iväg...

För jag vet att kontakten genom medium, brukar ta ett par år, iaf enligt min erfarenhet.. min mormor dog 99 och det tog några år innan vi vick kontakt, trots flera besök hos medium! Nu har vi kontakt varje gång... =)

Även så nu med farmor som dog 08, ingen kontakt förrän nu för en månad sedan... hoppas det håller i sej!!
Men klart att det kan vara din mormor som ville busa lite fysiskt innan hon gav sej iväg.. alla är ju olika oxå..

Hur menar du med förnekelseprocess? på att det finns ett liv efter eller att hon inte finns hos dej fysiskt längre....

Jag har isf samma känsla.. tycker det är lite svårt att ta till mej att det finns saker som inte går o ta på, men tro mej det gör det.. Har du ingen annan närstående som passerat över..? Har du varit hos medium? Om inte så är det värt ett besök, beroende på VEM man hamnar hos förstås... Min syster är lite medial själv o har ofta kontakt med våra släktingar + tyvärr en del andra besök hemma, psykiska och fysiska =)
Det var säkert mormor som ville säja hej..

det är klart att elen kan leva sitt eget liv, men ibland känns det lite övermäktigt!! Som exempelvis hos mamma.. hon har bott i sin lägenhet sen 91... och under något år så var det en himla massa aktiviteter... radioapparater som sattes på mitt i natten, tv likaså..

dörrar öppnades, (tunga spegeldörrar) och vattenkranen i köket satte oxå på sej själv mitt i natten.... och visst, vill man tro att det bara beror på glapp i elen, så får man välja att tro det.. Men jag tycker att det BÖR finnas en mer sannolik orsak!!

Ja, absolut, men jag hade fått ta dit både elektriker, rörmokare och snickare på samma gång, men de hade nog trivts ihop... =)

haha..

ja, om man vill vara det så... Jag tror däremot att det hade en alldeles naturlig förklaring!!! =)

Kul, det där med ljuset... Måste bara berätta att min morfar gick bort den 5 november, allahelgonadagen! Min mamma och han pratade mycket före och senast ett par dagar före bortgången om hans död och att han måste lova att komma tillbaka....

Det jag varit med om efter det är att jag sitter och håller på med något på golvet i tvättstugan på mitt jobb då lysrören släcks i taket, reflekterar inte över det utan ställer mej upp, går bort o tänder, men då slår det mej att det kanske var han och frågar: är det du morfar? då släcks det igen....

Berättar sedan på kvällen för mamma och hon berättar samma sak att det har tänts och släckts lampor både på jobbet och hemma, några dagar nu...

Då jag berättar det för syrran bekräftar hon samma sak att hon suttit i soffan och tänkt på morfar, då lampan släcks i hallen framför ögonen på henne, hon "upplever" dessutom att både mormor och morfar står där och skrattar tillsammans! =) (Hon har riktigt gamla lysknappar från typ 60talet som måste dras/tryckas ned)

Det har även släckts lite fler lampor härhemma efter detta! 

Jag har inte varit med om speciellt mycket "fysiska" grejer, men härom natten, så gick min sambo ner och la sej nere, då han skulle upp o jobba tidigt och den minsta killen var gnällig och vaknade stup i ett... klockan halv 3 gick jag in och hämtade honom och la honom i vår säng så jag skulle slippa springa upp och ner... han somnade  och jag också, tills jag vaknade av trampande skor uppför trappan och fram till sovrummet, jag låg med huvudet bortfrån dörren så såg inte den utan kände bara att sambon tog upp mobilen och lyste ut över rummet för att hitta det som han kom upp för att hämta, trodde jag!!!! När jag efter en liten stund inte hör något mer blir jag först livrädd och tänker att det är en inbrottstjuv som står i rummet, då jag förstått att det inte är sambon eftersom han inte gått ner igen... Jag vänder mej iaf tillslut men ingen där...

dagen efter detta, allt¨så ännu en natt som passerat ringer min sambo till mej på jobbet och säjer att han sett ett spöke inatt... då har han sett en mörkt gestalt gå från min garderob och till min säng, böjt sej ned mot mej och sedan gått tillbaka och gjort så några ggr...han sa också att det fanns ett ljussken från gardinen, klockan var halv fem så det var inte ljust utifrån... (min sambo har ALDRIG varit med om någonting!!!) han sa att han inte alls blev rädd och att det kändes naturligt på något sätt....

Jag tycker att detta är mycket roligt och hoppas nu hela tiden på fler händelser!! =)