Orolig bonus förälder

Hej!
Det låter faktiskt som om ditt bonusbarn inte är riktigt tillfreds med tillvaron just nu. Hennes kräk och magbesvär har ni väl förmodligen kollat på barnmottagningen, annars tycker jag att ni ska göra det.
När det gäller hennes övriga reaktioner så är de naturligtvis inte så typiska för en 5-åring, men jag kan nog påstå att jag stött på det här beteendet även hos barn i den här åldern där föräldrarna inte separerat.
Jag tror att er 5-åring har gått igenom en ganska tuff period med separation och ett nytt syskon  och nya föräldrafigurer,och flytt fram och tillbaka. Hennes reaktioner handlar säkerligen mycket om det.
Det ni kan göra för att hjälpa henne är att ha så fasta och trygghetsskapande rutiner som möjligt för henne i båda familjerna. Att kanske inte utsätta henne för alltför många nya konstellationer och begivenheter. Hon drar slutsatser efter sina erfarenheter och vad hon förstår av dem. Hon har lärt sig att föräldrar försvinner när man minst anar det, även om det bara är för en vecka, och det kan göra att hon oroar sig i nya situationer. Vem ska försvinna då? Ska hon bli lämnad till främlingar etc. Så pga det hon gått igenom regredierar hon, dvs reagerar som om hon var mycket mindre, och vägrar släppa mamma etc.
Så som sagt ge henne chans att utan alltför stora nya förändringar vänja sig vid den här situationen så kommer hon snart att hantera den på ett mer åldersadekvat sätt.
Småsystrar härmar alltid storasystrar i såväl med- som motgångar. Det är deras sätt att lära. Så härda ut så kommer det att bli bättre för båda. Det är ju jättebra att ni kan samarbeta så bra mellan familjerna, det är också bra för flickorna.
Med vänlig hälsning
Margit

Hej igen!
På din beskrivning låter det lite som om er 6-åring skapar uppmärksamhet kring sig genom att säga saker som ni blir illa berörda av. På det viset kanske hon ibland får sk negativ uppmärksamhet, dvs ni ledsnar, blir arga och ställer krav. Detta är inte konstigt,men för att få en tydlig förändring så kanske ni  tillsammans som vuxna skulle övertyga er om att hon har det bra hos er, för det har hon ju. Med den egna övertygelsen i bagaget kan ni kanske hantera hennes klagomål genom att inte lägga så stor vikt vid dem, negligera dem helt enkelt. Ge henne ingen uppmärksamhet när hon gnäller så där. Tala om vad hon är bra på, hjälp henne tills hon klarar saker.  Kanske hon skulle få göra saker med någon av er alldeles själv ibland, saker som hon klarar och tycker om där det positiva förstärks. Det kan vara tufft att vara stor och ha två småsyskon när man bara är 6 år.
När det gäller om ni ska lämna henne själv i simskolan så kan det vara en bra idé men förbered det noga med henne så hon är överens med er. Kanske kan ni gå iväg en stund till att börja med och sedan utöka.
Prova och tänk att ni är de vuxna som kan vet och hon behöver hjälp för att sluta gnälla.
Lycka till
Margit