Att finna lyckan in sig själv?
Har sedan 15 års ålder mer eller mindre alltid varit i ett förhållande. Det faller sig natuligt för mig att njuta av tvåsamheten och göra saker tillsammans som gör en lycklig. Älskar av vara kär och är nog en sån som mår bra av att "ge" kärlek till andra. Antagligen ger jag för mycket och den andre suger allt ur mig, som mitt ex. Därför är det nog bra att jag är singel ett tag...
Nu har jag varit singel i 7 månader och finner det svårt att verkligen finna lyckan och glädjen nu när jag är själv. Visst, det var ett traumatiskt äktenskap jag lämnade och det håller jag antagligen fortfarande på att "läka" efter.
Men även om jag är en glad positiv person så var det ett tag sedan jag kände riktig lycka. Hade en underbra dag i början av januari när jag och en manlig "vän" var ute och promenerade och jag njöt av naturen men mest av att jag upplevde det med någon. Om jag gått samma vandring ensam hade jag nog inte upplevt samma lycka.
Det känns lite tråkigt att jag är så, vet inte om det blir bättre ju längre jag är singel?
Hur är det för er andra, njuter ni mer av saker när ni är med er "partner" eller njuter ni lika mycket när ni är ensamma?
Kansek det är en fas jag är inne i...
Vad ger er lycka och glädje?