Min son är narkoman

Sök hjälp i anhöriggrupp.
http://www.al-anon.se/

Eller ta kontakt med socialtjänsten och hör om de har anhöriggrupp.

Lycka till!

Du behöver sätta en tydlig gräns. Och även vända dig själv till någon annan (soc?, psykolog?) för att få stöd. Din son behöver få det tydligt markerat att ni inte vill ha någonting med droger att göra. Men också markera att du väldigt gärna träffar honom, pratar med honom, bjuder hem honom såvida han inte är påverkad. 

Men sök stöd, för nej, det är inte ditt fel att din son har börjat med droger. Vad säger sonens pappa? 

Bor du i någon av de större städerna? Det finns öppenvårdsmottagningar för ungdomar med missbruk dit även föräldrar kan komma för terapeutiskt samtalsstöd hos experter. Det finns också avgiftningsavdelningar/abstinensbehandling på sjukhus, speciellt riktade mot ungdomar upp till 21 år och med kort väntetid efter bedömning av sjukvårdspersonal.

Fy så hemskt för en mamma att se. . Först vill jag bara säga att du kan inte göra någonting alls. Detta är HANS missbruk. Däremot skall ni inte släppa in honom till er - det gör bara att ni möjliggör och accepterar hans missbruk. Ni skall inte heller ge honom pengar, de går direkt till droger. Även där hjälper ni honom. Så länge han inte söker hjälp själv och verkligen VILL bli drogfri så är det svårt att hjälpa honom.

Du har inte gjort något fel. Men faktum är att vissa människor med adhd självmedicinerar med droger. De mår helt enkelt bättre då. Många tonåringar med adhd röker ex.vis. Procentmässigt fler än andra tonåringar.

Har du kontaktat ställen som sysslar med droger och ungdomar? Det brukar finnas i varje stad. Där kan du få stöd och hjälp. Det finns också "länkarna" för anhöriga till narkomaner. Minns inte vad de kallas. Men som anhörig kan man vara anonym där om man vill, och man får tips och råd och hjälp.

Jag vet inte hur man som förälder kan hjälpa sin son/dotter som hamnar i långvarigt missbruk. Jag har haft turen att slippa det. Dottern höll på med sånt i ett halvår men tog förnuftet till fånga under en semesterresa jag tog henne på. Sen dess (fem år sen)  har hon inte tittat åt droger och är totalt motståndare till alla sorts droger. Sonen skulle inte ens få för sig att dra ett bloss på en cig.

Innan du försöker dig på att hjälpa din son, måste du skaffa massor av kunskap och det finns hjälp. Du kan googla, du kan ringa polisens ungdomsgrupp - de känner ofta till hur man beter sig i såna här fall.

Jag hoppas verkligen ni fixar det här.

Kram

Om jag ser till  mitt umgänge när jag var runt 19 år så är ändå oddsen för att han ska skärpa sig ganska bra. Tror ca 90% idag lever vanliga liv utan droger...några(de mest kriminella och de som redan då var mest fast) lever fortfarande samma liv, några är döda.

Ge inte upp, utan fortsätt att kämpa, var ett 'pain in the as' för honom...

Jag beklagar TS, verkligen. Det är inte mycket du kan göra, mer än att vara där, på dina egna villkor. Dalta inte, var stenhård, men släpp till om det är det din magkänsla säger dig att göra. Lita ALLTID på dig själv. Han är den enda som kan rädda sig själv, dessutom är han myndig, så det finns inget du kan göra, för du får tyvärr ingen hjälp. Du kan vara mamma, visa din kärlek, aldrig sluta hoppas men inte mer. Tyvärr.

Pappan och sonen har haft väldigt liten kontakt sedan vår skilsmässa. Sonens beteende var redan då för mycket för pappan att hantera, så sedan dess har sonen bott hos mig. Pappan säger egentligen inte så mycket mer än att "han visste att det skulle gå såhär" och att "han inte vill träffa sonen så länge han håller på med droger". Nej vi ger inte längre sonen pengar heller...Vi har förstått att de bara går till droger, så sak vi ge honom någonting så ger vi honom istället någonting han har användning för (t.ex kläder, mat) men vi försöker stå emot så gott det går...

Vad är det för droger det handlar om?

Personer med ADHD och liknande tillstånd, har en jävla förmåga att självmedicinera.
Just pga sjukvården inte klarar av att hjälpa många av dom.

Tyvärr fick han ju sin diagnos så pass sent att han själv redan hunnit ge upp ang. det mesta...
Jag vet att han provat flera olika droger (bl.a. amfetamin, cannabis) och jag tror det är heroin just nu.  

Det är en förbannad synd att inte man som ungdom få den hjälp som krävs att häva de problem som ADHD medför:
Vet finns ett helt tjog som säger att det visst finns hjälp att få.
Men tyvärr så pratar fakta för sig självt när det kommer till ADHD och de som kommit i tungt missbruk  som nu är fallet.

Heroin är nått som är svårt att sluta med, och hjälper inte speciellt mot ADHD.
Amfetamin och cannabis funkar bättre mot ADHD.
Amfetamin liknande preparat används i SE mot ADHD, så det är ju inte konstigt att de använder dessa.
Och i länder där medicinsk CB används, så använder dom CB mot ADHD också.

Vad du ska göra åt situationen, mycket bra fråga.
Men så länge inte hans underliggande problem får den uppmärksamhet och hjälp de behöver i psykolog/medicinskt.
Så kommer denna heroin konsumtion vara mycket svårt att ta tag i.

Du har ett  helvete precis som flera föräldrar till missbrukande barn ta kontakt med en stödgrupp för föräldrar.
Du kan förmodligen inte göra något ta rådet från inlägg 1-6 dessa är mkt bra.

Ska du lyckas få honom ren bör du ta ledigt från jobbet anställa en till och så får ni dela på dygnets 24 timmar och bara hålla koll på honom och detta hjälper förmodligen inte det heller!

Se till att det blir konsekvenser han slutar inte fören det blir tillräkliga konsekvenser. Har han ADHD finns det medeciner mot detta men för att få en ordentlig utredning måste han vara nykter innan han får dessa medeciner utskrivna. Se till att polisen tar honom för narkotikabrott så ofta som möjligt dokumentera allt du kan spela in samtal med honom när han är hög och pratar strunt. Gör sedan en LVM anmälan till soc ligg på ordentligt på soc så det händer något. De har mest pengar de första månaderna av året sen är de mer oviliga att ge någon denna vård så ligg på dem och anmäl honom.

Även om han kommer ut igen efter 6 månader och kör igång så kanske det har tänts ett litet tvivel mot droger som kanske kommer tillbaka när han är på botten igen och då kanske han är motiverad nog att söka frivilig vård.

Ta hand om dig själv också.

Lycka till. 

Åh vad jobbigt för er :( Min ex pojkvän som jag var ihop med i 6 år var missbrukare OCH hade ADHD, han fick oxå den diagnosen sent, tyvärr. Han anade ju att nått inte stämde och det var "orsaken" till att han började med droger från första början.. För att självmedicinera.. Började lite "lätt" men han fastnade direkt och slutade med heroin...! Dessa år var fruktansvärda på alla sätt och vis! Vad man än gjorde så hjälpte det inte. Han åkte in och ut på behandlingshem, sa att han skulle sluta miljarder ggr osv osv. In och ut på sjukhus då han varit nära på att dö flera ggr, operationer för hjärtat osv... Tillslut orkade inte kroppen mer och han dog endast 23 år gammal :( Så fruktansvärt vad den där skiten gör med en! :( Jag var s.k medberoende i så många år, gick på NA-möten för anhöriga och gjorde allt jag kunde för att stötta honom samt inte glömma bort mig själv i det hela.. Som man tillslut gör! Han fick aldrig den hjälp han behövde, han sökte hjälp sååå många ggr men det fanns aldrig resurser för honom. Fruktansvärt. Saknar honom varje dag och avskyr droger mer än ord kan beskriva!
Ta hand om dig! Glöm inte bort resten av din familj i detta! Han kommer tyvärr inte att sluta om han inte vill det själv tillräckligt mkt. Kvittar vad vi andra säger och gör, det hänger på honom och om han vill ta det steget, DÅ kan man vara där och stötta! Kramar.

Hej! Vill börja med att ge dig en kram, gud vad du har varit med om mycket hemskt i ditt liv. Att se ngn man älskar gå under och dö är det värsta man kan vara med om....och ag känner igen mig i det du skriver, fast i mitt fall är det min tvillingbror som är missbrukare. Han har hållt på med droger sedan han var ca 13 år gammal, idag är han 30. Han tar allt, men nu är det mest heroinet som är "hans drog" och det har nog varit det i alla fall i minst fem år. Det har varit illa innan, och han har ockå varit inne på behandlignshem flera ggr och på avgiftning mm, men inget hjälper. Han är även ett bar och ett till på väg, men inte ens det får honom att sluta med drogerna, han har ingenstans att bo och ingen vet vart han är emellanåt och vet att han ibland sover i källare när han inte sover hos sina missbrukarvänner...Jag är helt förtvivlad, då han verkligen har nått botten nu...Är så rädd att han ska dö, och det kommer han ju att göra snart om han inte får hjälp. Jag förstår inte varför inte varför det ska ta sådan tid för soc att hjälpa en människa som håller på att gå under helt!

TS, det är fruktansvärt med din sin :( vet inte vad jag ska säga, mer än att jag förstår din sorg och förtvivlan. Man kan inte göra ett skit, och det är hemskt! Han är fortfarande ung, det är positivit, och jag hoppas att han själv vill få hjälp så att han kan sluta. Jag vet att mina föräldrar har varit med i anhöriggrupper, och de har hjälpt dem massor! Det tar så mycket på en psykiskt...Jag hatar droger, mina biologiska föräldrar dog pga det och nu kanske även min bror dör pga skiten...:(
Kramar till dig!

Oj vad jag stavat illa såg jag nu....
Förresten - min bror har inte ADHD men har gjort utredning om det och har ngt som är snarlikt, kommer dock inte på vad det heter. Verkar vara boven i dramat för många, tyvärr....

Ush förstår att det e jobbigt. Massor med kramar. Det du måste veta e att du inte kan förändra hans beteende. Det kan bara han göra själv...
Läs boken SÅ DUMT av MIA TÖRNBLOM. Hon va narkoman, o det har ju gått bra för henne sen.. kanske kan ge lite hopp. Finns massa brev från hennes anhöria i den oxå om ja inte minns fel... kram igen...

Hej mamma som för ganska länge sedan skrev till den här sidan, jag vet inte om du fått något/några svar och det var ju inte i går du skrev om din då 19.5 år gamla son som du förstod var narkoman. Av en slump såg jag ditt mail och insåg att du behövde någon att prata med om detta med din son. Sedan många år tillbaka är jag förbundsordförande i en förening, AMD Anhöriga Mot Droger, där vi just möter anhöriga till missbrukare som behöver ha någon att prata med. Många i vår förening, dock inte alla, är själva, som jag, anhörig till en missbrukare och vi förstår de anhörigas oro, ängslan, skuld och skam inför det inträffade. Så om du fortfarande känner att du vill prata med någon och om din son, även om han lyckats bli drogfri nu, så är du välkommen till oss. Kolla vår hemsida och se vilken AMD-förening som finns närmast där du bor. Själv sitter jag i Järfälla kommun. Vi har inte tystnadsplikt för vi är ingen myndighet, men vi har tysthetslöfte som betyder att det som sägs inom våra dörrar stannar där.
Med vänlig hälsning
Lena Larsson, förbundsordförande
Riksförbundet AMD Anhöriga Mot Droger