**Den stora feta LCHF-tråden**

Hej! Jag räknar inte, jag håller mig bara till bra livsmedel (5/100). Äter när jag är hungrig och slutar när jag är mätt. Äter lite mörk choklad till helgen då och då men annars undviker jag allt med socker. Det funkar för mig eller har funkat hittills ska man väl säga för nu går det lite trögare. Fast å andra sidan har jag tappat 20 kg sedan oktober 2010 så att det går lite trögare nu känns rätt naturligt.

En del räknar allt de äter men jag orkar inte hålla på så. För mig handlar det här inte bara om vikt utan att lägga om hela mitt tänkande runt vad jag äter och förändra min livsstil. Jag vill ha en avslappnad inställning till mat och ätande vilket jag inte har om jag hela tiden ska oroa mig för vad jag äter och om jag måste räkna allt. Då får det hellre ta lite längre tid. Men det är min personliga inställning, En del ser lchf som en diet för att gå ned i vik,t jag ser det som ett alternativt sätt att leva för att må bättre och få en bättre fysik på vägen.

Idag blir det jättetråkig frukost här men vi behöver handla så man tager vad man haver vilket blev keso med vispgrädde och lite ingefära.

Tack! Det har ju gått ganska fort men ändå rätt succesivt och visst har folk som man inte träffat på ett tag kommenterat och frågat men jag upplever att folk är ganska pålästa idag och faktiskt mest är intresserade av vilken metod man använt. Min familj utöver den närmaste är väldigt positiva då de ser resultaten, därmed inte sagt att de är beredda att prova mitt sätt men det är ju upp till dom. Min morfar var väldigt intresserad, han har ju växt upp med det gamla tänket där man tog vara på fettet när man tex stekt fläsk för att använda. När han växte upp så slängde man inte mat, man tog vara på allt. Så han menade på att det är rätt tänk, kanske beror det på att jag inte längre ser honom som lite udda som sparar flottet för att käka på mackan senare även om jag själv skippar mackan. *s* Jag diskuterar faktiskt inte så mkt lchf, speciellt inte där jag instinktivt känner att det finns fördomar/motstånd. Jag är inte ute efter att predika och skiter heligt i hur folk tänker runt mitt ätande. För inte så länge sedan så var jag rejält tjock, jag är fortfarande tjock men jag är mindre tjock. Jag tror faktiskt att folk över lag inte har så mkt att säga när de frågar hur jag gått ned alla kilon, de kan ju inte gärna stå och säga att jag borde fortsatt med kolhydraterna och förblivit tjock. Men som sagt, jag tycker faktiskt att de flesta jag pratar med om kost verkar vara rätt pålästa och inte alls så negativa. Här hemma äter vi alla samma mat men min man och mina barn har inte slutat med kolhydrater så de äter pasta, potatis, ris och så vidare. Jag låter bara bli bovarna. Min man säger att när han behöver gå ned i vikt så ska han göra som jag gör men han är den slanka typen som aldrig haft problem med vikten, dessutom kroppsarbetar han så han gör av med rätt mkt bara genom att arbeta vilket jag med stillasittande arbete aldrig gjort. Så an får väl behålla sin potatis, jag trivs precis lika bra med broccoli eller annat alternativ.

Jag har handlat både FiberHusk och Profiber på Willys. Sötningsmedel har jag inte använt än, de "sötsaker" jag gjort har inte behövt sötas.

Jag testade just att göra ett snabbt nötbröd i micron, det blev gott men satan vad proppmätt jag blev! Då hade jag bara smör och ost på och drack bara te till.

Men visst är det väl konstigt att det är så okej att svälta sig med tex pulver medan det höjs på ögonbryn när man äter riktig mat (med riktigt fett), och detta trots att folk går ned i vikt och mår bättre genom att äta så.

Jag har utvecklat en miniteori om det där, det är inte bara det att folk är fettskrämda över lag utan jag tror dessutom att namnet Low carbs hogh fat skrämmer folk! Det låter lite som om man sitter och slevar i sig smör med sked för jämnan. De som inte kommit i kontakt med Gi eller LCHF tidigare verkar iaf tro att LCHF innebär att man typ käkar ett smörpaket till middag osv. Lite grovt uttryckt då. *s*

Hear!

Det var det jag skrev ovan att min morfar tex som är född 1919 (yngst av 13 syskon) på bonnlandet i Skåne har ju växt upp med lchftänkandet, förutom att de även åt bröd men bröd som säkerligen var bra mkt nyttigare än det vi har i butiker idag eftersom hans mamma bakade själv i egen skorstensstock. Att ta reda på ister och liknande var något som var naturligt, fett var ju bra och skulle inte slängas då det gav mättnad och energi till de som arbetade och arbetade gjorde de, hårt. De var ju tvugna de hade ju en gård att sköta osv.

Så lchf tycker jag handlar mycket om att gå tillbaka till roten, att äta för att tilföra energi till kroppen, hålla sig mätt, varm osv. Det fundamentala med andra ord. Att det sedan kan göras på ett lyxigt och väldigt njutningsfullt sätt idag mot vad bönderna osv gjorde förr är ju bara ett plus i kanten för oss efterkommande.

Jag har fortfarnde inte kommit över att man färgar margarin för att få det att se ut som smör! Margarin måste var det äckligaste som finns och äntligen kan jag känna mig normal som alltid tyckt att allt i margarinform smakat illa! Man fick ju lära sig att smör och bregott inte var nyttigt, istället skulle det ätas Lätta, Flora, Lätt&Lagom osv. Tänk alla år som min egen mor pikade mig för att jag bara köpte riktigt smör eller bregott. Tji fick hon liksom!

Skulle tro det.

Nej jag har inte kollat in klippen, jag har bara läst om det och det räckte så bra så. *rys*

Jag har insett både av att läsa här och andra trådar på FL att jag fortfarande kommer att vara tjock även om jag når min målvikt. Det känns lite halvkasst sådär att veta att även om jag går ned 25-30 kg så kommer folk tycka att jag är tjock.

Men saken är den att jag satt en målvikt som är nåbar och inte omöjlig. Jag tänker inte svälta mig/späka mig för att bli smalare än så. Jag vill bli/vara frisk och sund det räcker för mig.

Jag fyller 40 om ett år och jag tycker nog inte att det är helt realistiskt att förvänta sig att min kropp ska återgå till samma vikt som jag hade när jag var 20. Förutom att jag då är 20 år äldre har jag burit och fött fem barn, det förändrar kroppen även på andra sätt än vikten. Själv kommer jag var otroligt nöjd och stolt över mig själv om jag når mitt mål ( ned 4 kg till) och ännu mer nöjd och stolt om jag når mitt önskemål (ned 9 kg till). Fast det stör mig fortfarande lite att folk i allmänhet kommer att se mig som tjock, det sticker jag inte under stol med.