Inlägg från: Veladis |Visa alla inlägg
  • Veladis

    Pojke i klänning?!

    skruttnorpan skrev 2011-02-26 08:36:34 följande:

    fast...är det inte bra med lite verklighetsinsikt? är det bara jag som tror att barn faktiskt kan vara rätt elaka och att om lilla Linus fortsätter gå i klänning riskerar han att få skit av de andra barnen? visst önskar man att världen vore annorlunda, men är det inte lite naivt att tro att man kan skicka sitt pojkbarn till dagis eller skola utan att det så småningom får koncekvenser?
    upprepar- jag ÖNSKAR att världen vore annorlunda, men jag tror tyvärr inte att samhället kommit så långt än. skulle nog försöka skydda min lille genom att kanske föreslå andra klädval.


    och; NEJ- det gör inte att jag sympatiserar med könsstympning. det handlar inte om att jag ska uppfostra mina barn till att ha fördommar mot andra. det handlar mer om att jag faktiskt inte tror att vuxna kan finnas med överallt och överblicka vad barn gör mot varandra. någonstans kommer pojken i klänning råka illa ut i en situation där ingen vuxen kan stötta honom med agerande eller peppning. därför förstår jag trådstartarens reaktion.


    helt underbart att se att så många har en tilltro på det goda hos andra! hoppas innerligt att min skeptism motbevisas i framtiden!


    Jag jobbar på förskola, och har så gjort de senaste 7 åren (och några år innan jag utbildade mig till fskl).
    Jag skulle säga att risken att bli retad för sina kläder är betydligt överdriven, och baseras mer på vuxna människors föreställningar och fördomar än på verkligheten.

    Barn är inte elaka och onda. Små barn reflekterar knappt över klädernas form, möjligen bejublas ett spindelmannentryck eller en glitterfjärlil som något de känner igen eller tycker är fint. Oavsett kön, om barnen är under typ 3 år.

    Barn i 4-5 årsåldern har i de flesta fall börjat inse att det finns normer i klädväg att rätta sig efter. Har de själva fått testa det mesta i klädväg brukar de fortsätta vara rätt frisinnade. Det som oftast händer om någon klädsel blir ifrågasatt  är att barnen just precis helt enkelt frågar om det ser något för deras föreställningsvärd ovant, t ex en kvinna i slöja eller en kortklippt flicka eller en pojke i klänning. Det blir kanske ett "Varför har han klänning?", inte elakt, utan helt enkelt undrande. Och man svarar "Tja, för att han tycker det är fint eller skönt kanske" som pedagog och sen är det liksom inget mer med det...

    Äldre förskolebarn kan retas för både det ena och det andra, men sällan kläder. Och, som när det gäller de allra flesta former av trakasserier eller mobbning, så är de yttre attributen sekundära. Mobbningen bottnar primärt i helt andra orsaker, i gruppstrukturer, hierarkier, maktspel och andra sociala faktorer.
  • Veladis
    ricken skrev 2011-02-26 09:57:53 följande:
    Vad som är lagligt och olagligt är väl oviktikt när det gäller klädsel. Jag menar du kan ju ha ett fikonlöv framför snoppen och kalla det för byxa. I sverige är det inte olagligt att gå naken. Därimot kan det kanske räknas som förargelseväckande beteende, men det kan nästa allt räknas som beroende på normen.
    Jag tror knappast att alla brott mon konventionella normer räknas som förargelseväckande beteende i juridisk term. Normer finns överallt, i det lilla, i det stora, från golv till tak så att säga.

    Bara för att man är kritisk mot vissa normer (de baserade på kön t ex), så betyder ju inte det att man vill bryta alla normer. Nakenhet eller inte har med kroppslig integritet att göra, inte med ett specifikt kön.
  • Veladis
    ricken skrev 2011-02-26 11:19:37 följande:
    Exakt min poäng tror jag! Fast behovet av att faställa kön är ju ur barnens perspektiv något viktigare än ur vuxna människors. Barn vill gärna hitta en förebild, någon att identifiera sig med. Det ger dem trygghet. Man kan inte ta för givet att barn skall förstå och kunna tänka utifrån någon annans perspektiv utan det är något som kommer naturligt hos vissa. "icke narcissistiska"personer:)  
    Fast alla har rätt och fel på samma gång så orka diskutera igentligen. 
    Är det verkligen viktigare för barn? Jag är tveksam
    Barn behöver förebilder att lära av och identifiera sig med, det är sant. Men behöver de verkligen och defintivt förebilder av sitt eget kön för att kunna skapa sig en egen, trygg identitet? Jag tror att barn, för att kunna utveckla alla sidor hos sig själva, behöver ett brett spektrum av förebilder, alltså hela bredden, från det som ses som traditionellt manliga och traditionellt kvinnliga. Men innebär det att förebilderna därmed måste vara både kvinnor och män? En "manlig" förebild kan vara en kvinna, och tvärt om.

    Ofta är det ju både ock. Mina barn har en förebild i mig, båda två, och de identifierar sig med de sidor i mig som de känner igen i sig själva. Båda barnen har också en förebild i sin far och identifierar sig med de sidor i honom de känner igen i sig själva. Jag tror att det hade varit detsamma om vi hade varit två föräldrar av samma kön, t ex. Och jag tror inte att mina barn hade utvecklats sämre eller blivit otryggare för det.
    De identifierar sig i det de har gemensamt med kompisar, lärare, andra vuxna de har en relation till också.
  • Veladis

    ...och när det gäller samspelet barn-barn så bryr sig barn i förskoleåldern sällan om könet på den de leker med. Är de sugna på att leka och hittar nån som de verkar kunna samspela med kör de liksom bara på. De bryr sig inte om att fråga vad det andra barnet heter ens.
    När de kommer upp i fyra-femårsåldern brukar de i så fall fråga, om de nu frågar något om den andre,  "hur många år är du?", för då är det liksom mer viktigt än namn, kön, hudfärg och annat. Sen åker ett antal fingrar upp i luften och sen kör man igång med leken.

  • Veladis
    giftfri skrev 2011-02-26 11:34:03 följande:
    Om det vore så väl, men om du följt genusextremisternas framfart, så framgår det tydligt att barnes vilja är underordnad, det är föräldrarnas egna principer som gäller.
    Bara användanet av ordet klänning, å sen applicera det på mäns liknande kladesplagg, bevisar med all tydlighet vad det är frågan om, d.v.s inte rätten att bära valfria kläder, utan att pojkar ska kunna bära kvinnospecifika kläder, ungefär som att göra om dom till minitransor...
    Jag tycker det framgår ganska tydligt  i alla inlägg här att barnets vilja är överordnad, men jag vet inte på vilket sätt du läser? Baklänges eller på tvärtom-språket kanske.
  • Veladis
    ricken skrev 2011-02-26 11:40:11 följande:
     Och undertiden blir den största tråden istället om huruvida pojkar kan ha klänning eller inte:/
    Fast man kan ju engagera sig i flera saker.
    Jag tycker inte att pojkars rätt att bära klänning är universoms viktigaste fråga att debattera. men just nu gör jag det, för att jag vill och att det är intressant. Precos som du, antagligen. och ingenting hindrar mig från att samtidigt ha en stående överföring till Rädda barnen, Plan International eller Amnesty. Eller diskutera krisen i mellanöstern och nordafrika på ett annat forum. Eller hur.
  • Veladis
    giftfri skrev 2011-02-26 11:57:42 följande:
    Jag säger detsamma om dig...
    Hey, hitta på dina egna formuleringar!
    Fast det där kanske var på tvärtomspråket?

    Jag undrar bara, hur förklarar att du ser  att barnets vilja är underordnad, när det i inlägg efter inlägg står att pojkar får ha klänning om de själva väljer att ha det. Inte att pojkar ska ha klänning, måste ha klänning, bör ha klänning. Jag tycker att det är OK att pojkar har klänning. Han har inte valt att ha klänning på säkert närmare ett år och ingen, allra minst jag, ser något problem i det.. Så på vilket sätt är hans vilja underordnad?
  • Veladis

    Han = min son.
    Min man hade däremot en fladdrig tunika på sig häromveckan. Hans vilja är inte heller underordnad min.

  • Veladis
    giftfri skrev 2011-02-26 12:03:02 följande:
    Motivera varför pojkar ska bära kvinnospecifika kädesplagg, när det finns alternativ? För mig inneböär inget annat än att man visar upp en felaktig könstillhörighet...
    Motivera varför man måste se på ett litet barn vilket kön det har.
  • Veladis
    Decnet skrev 2011-02-26 12:10:35 följande:
    OMG!.. Ditt inlägg öppnade precis en helt ny värld av outforskad mark att ta tag i som könsneutraliserande.. Varför benämna Mannen som man?.. eller fru som fru? Varför egentligen benämna barn som barn när vi alla är människor eller det gelastiska H2O-paket vi egentligen är? Varför egentligen säga att rätt är rätt och fel är fel då frågan är relativ till person och sak? Varför säga att det har betydelse över huvudtaget då jag än så länge inte träffat på en enda pingvin som engagerat sig i sakfrågan? Alla frågor och restriktironerande svar... som dessutom var ett påhittat ord för att få allmänheten skall få ännu fler frågetecken att bry sig om.. ha ha..

    ...no offence..
    Jag har aldrig förutspråkat något  "könsnutraliserande". Jag förutspråkar båda könens rättigheter till samma saker. Rättighet till samma jobb, likvärdig lön, samma kläder. Samma valfrihet. Så spara på pingvinerna.
Svar på tråden Pojke i klänning?!