Går det?
Vi ska flytta till ett mindre kvarter, kommer ha egen uteplats och egen utgång.
Den ena katten har varit ute tidigare (hon är galen i fåglar och hoppade ner från balkongen). Hon är blir 2 i sommar.
Den andre katten har aldrig varit ute. Hon blir 6 i sommar.
Jag vill att de ska kunna gå ut om de vill, men hur går man tillväga för att de ska lära sig att hitta? Och så de inte springer bort?
Tack för svar!
Våra två hankatter (kastrerade) var innekatter sina 5 första år. Sen flyttade vi ut på landet och.. tja, vad gjorde vi. De var inne ett par veckor i början för att vänja sig vid att de faktiskt bodde här nu. Sen släppte vi bara ut dem. Eftersom de var väldigt försiktiga i början höll de sig nära huset utan att vi behövde göra så mycket. Nu är de på lite längre upptåg, men håller sig häromkring bara (på sitt "revir").
Hur ser det ut i övrigt? Är det ett område med många hus och kanske sandlåda m.m. så kanske ni ska överväga att ha dem inne även fortsättningsvis. Många grannfejder startar med utekatter inne i stan/närbebyggt område... 
Om ni kommer att bo med en massa vägar runt om så skulle inte jag släppa ut dom.
Man kan börja med att ha dem inne i någon månad så de vet att det är här de bor och hör hemma. Sen kan man börja följa med dem ut och sitta ute medan de är ute.
Är de kastrerade och vana innekatter så brukar de heller inte gå speciellt långt utanför tomtgränsen. Många väljer även att gå in för att göra sina behov på den egna lådan istället för ute.
Lycka till.
Vi skaffade våran katt i Maj, han var då 3 år gammal och hade bara varit innekatt hos svärmor innan.
han fick vara inne i 2 veckor, då kändes han lugn och stabil och "hemma" här. Det var ju varmt ute, så lämpligast var ju att när dörren var öppen å vi var ute fick han gå ut. först var han bara på bron å smög runt huset, sen slappnade han av. Sen började han jaga råttor som en galning, en morgon låg de 11 döda utanför huset!!!!!! helt sjukt vad han jagar.
Han fick börja vara ute på nätterna för han valde de själv, och det passade han perfekt. Han har varit ute som han velat sen dess, inga som hellst problem! Började även göra ute på engång!! tur nog är de ingen med sandlåda i närheten, men våran är inte så kräsen, han sätter sej mitt på gräsmattan och sen krafsar lite gräs över bara. ny syns de var han varit, han bajsar där de är skottat och täcker över med snö, blir en speciell form på hans snöhögar, hahaha. han väljer att hellre gå ut än gå på lådan ända frn början, nu i vinter har han bara gått på lådan när de varit kallare än -20. annar springer han alltid ut, gör de han ska å sen in igen om han fryser.
Glömde säga det en katt har inte mer vett än ett mycket litet barn om det kommer en fågel eller annat spännande kastar de sig handlöst efter det, om det så är ut från en balkong eller ut på en väg framför en bil.
Ungefär som ett litet barn jagande en boll!
Därför att den ena katten VILL vara ute, det har jag ju mräkt när hon smet från balkongen, när hon sitter och trånar efter fåglar i skogen osv.. Vill dem inte så tänker jag ju självklart inte tvinga dem..
Som någon redan sagt här så betyder det inte att din katt vill vara ute bara för att hon smet från balkongen, katter kan kasta sig efter flugor och fåglar och gud vet vad av rena impulser.
Men eftersom ditt nya boende har en egen uteplats så ja, varför inte låta katterna gå ute om de vill?
Först och främst så ska du låta bägge katterna vänja sig vid den nya bostaden. Sedan kan du börja ta ut dem i sele - om de vill. Börja träna sele redan inomhus. Efter hand kan du börja släppa ut dem. Se dock till att de är chippade och kastrerade samt vaccinerade.
Det allra bästa vore om du kunde bygga en stor inhägnad med stubbar, klätterträd i form av grenar och grejer där katterna tryggt kunde gå, titta på naturen och jaga fjärilar. Det är säkrast, och om det är innekatter det handlar om så har dom antagligen inte någon större längtan efter att få springa fritt över några större områden.
Min var innekatt några år men sen hade hon chansen att vara ute en sommar när vi bodde hos min pappa. Hon gick ut men inte långt. Höll sig mest i och runt trädgården. Samma när jag flyttade till markplan för att hon skulle få gå ut. Hon gick knappt utanför uteplatsen. Så visst går det men min går iaf inte långt men det är väl bättre det än tvärtom. Min skulle aldrig springa bort iaf. Alldeles för hemkär. Inne är hon drottning, ute blir hon väldigt spänd och nervös.
Nu bor vi på tredje våningen men hon kan gå ut på balkongen som vi satt nät för. Det verkarlagom för henne. Hon gillade ju aldrig att gå ut nåt större men nu får hon iaf frisk luft och kan spana på bilar och fåglar.
Så visst, vissa blir aldrig intresserade av att vara ute.