barn/ensamtid
Jag förstår inte riktigt det här med att bli förälder och att sedan tjata om att man vill ha tid för sig själv. Min mor sa alltid till mig att "när du är klar med ditt eget liv, då är du redo att sätta ett nytt liv till världen" jag håller helt med henne. Under mina 26 år innahn jag fick barn passade jag på att leva just mitt eget liv, resa, festa, flytta runt, prova olika jobb, njuta av att bara ta hand om mig själv, när jag efter ca 25 år kände att jag var redo att stadga mig gjorde jag det.
Nu är det så att jag ser hur människor i min omgivning som har barn är ute och festar, talar om hur jobbigt det är att ha barn och aldrig få sova, de får aldrig tid för sig själv och alla andra uttalanden om egen tid, varför skaffade ni barn? Visste de inte att barn inte bara är gulliga och söta dockor, att de har rätt att kräva 100% av din tid?
Med detta menar jag i´nte att man ska låsa in sig och aldrig träffa människor, vi har ofta bjudningar, vänner kommer hem till oss, vi umgås, leker med barnen, spelar spel, mm, varför känner folk att de måste ha mer? Varför vill så många fortsätta att leva det liv de levde innan barnen på helger och kvällar medans de på vardagarna vill leva familjeliv? Jag tycker att det är fel att lämna bort sina barn till barnvakter i tid och otid så att man ska "ha tid för sig själv". Den tiden är förbi, ni hade eran chans innan ni fick barn.