Mitt utomkvedshavandeskap mars 2011

Vill dela med mig av min historia. Och jag önskar att fler delar med sig av sina här i tråden.

Jag blev gravid med min senaste mens 12 jan. Fick svaga plus hemma två dagar i rad som försvann efter ca 10 min. Gick en torsdag till mvc för att testa mig hos dom. Det visade inget. Hon bad mig återkomma efter en vecka för ett nytt test. Hon sa att jag kanske hade lite otyliga plus för min hormonhalt inte steg som den skulle vilket kunde tyda på ett X, men det var bara en åtanke hon hade och bad mig ha i minnet att om jag fick smärtor var jag tvungen att uppsöka akuten.

Efter en vecka var jag tillbaka och då hade jag smygtestat mig hemma dagarna innan. Båda dessa test visade plus nu. Det var en oplanerad graviditet men oj va mysigt med en till kände vi. Jag och min sambo anpassade oss snabbt i tankarna och vår planera för en tredje unge i familjen. Jag var nu i vecka 6+2.

Det hann gå en vecka så började jag blöda. Hade lite molnande, såndär växtvärk ni vet, precis timmen innan. När jag gick på toa kom det färskt blod ner i stolen. Åh nej tänkte jag bara. Visste att man kan blöda i början för det gjorde jag en gång när jag väntade mitt första barn. Min sambo tyckte jag skulle besöka akuten men jag valde att ringa vårguiden, som sa åt mig att avvakta hemma.

Helgen gick och den bestod av små brunaktiga blödningar.  Kände helt lugnt från min sida. kände att hoppet inte övergett mig än. Men på måndagen när jag var på jobbet så kom det en färsk blödning på em igen. Jag valde att åka till akuten på hemvägen. Där gjordes det ett vul. Den läkaren sa att han tyvärr inte såg något som kunde likna en graviditet.

Vad som syntes på skärmen med vul var en aningen förtjockad slemhinna i livmodern. Han undersökte mina äggledare med vulet och sa sig inte se något anmärkningsvärt. Han ville jag skulle lämna ett blodprov och sa att om det visade positivt så kunde detta bara ha varit en graviditet som avslutats väldigt tidigt så jag skulle se det som ett tidigt missfall även om jag inte börjat blöda förrän nu.

Urinprovet jag lämnade visade positivt så jag fick även lämna blod till ett hcg-prov. Svaret skulle jag få nästa dag. Så jag åkte hem och nästa dag ringde läkaren mig. Han sa att jag hade en rätt hög hcg-halt för att ha fått ett så pass tidigt missfall som han bedömde vid vulet, att han ville jag skulle komma in för ett nytt blodprov på fredagen.

På tisdagen redan när jag duschade på morgonen kom en stor klump ut. Nyfiken som jag är kollade jag närmare på den. Jag skulle vilja påstå att det var en liten tom fostersäck, i storlek med en femkrona. Läkaren säger i efterhand att det bara kan ha varit en tjock slemhinna som lossnat i ett stycke... Men iaf. Jag kände mig ok i kroppen efter duschen (stannade hemma från jobbet) så jag åkte för att handla lite grejer vi behövde. Vid lunch när jag var på mitt sista stopp fick jag ont i magen. Det bara kom. Smärtorna vart värre och värre. Tog mig till bilen och lyckades köra hem. Väl hemma la jag mig i sängen och somnade efter en stund. När jag vaknade några timmar senare var största delen av smärtan borta.

Jag fortsatte småblöda och torsdag kväll nä rjag skulle gå och lägga mig kom de där smärtorna tillbaka som jag fått på tisdagen. Jag hade pratat med vårdguiden igen innan och de sa att det var normalt att ha lite smärtor när man genomled ett missfall. Så jag tog två alvedon och värmde min vetekudde, och så kröp jag ner i sängen. fy tusan vad ont det gjorde men jag fick det vart och skönt under täcket och somnade ifrån allt.

På fredagen avr det dags för nytt blodprov. Även detta prov visade hög hcg-halt mot vad jag borde ha vid denna tid. Det hade sjunkit lite från måndagens test men inte så mycket som den borde. Så läkaren sa igen att jag ska lämna nytt prov på måndag.

Redan på söndag kom smärtorna i magen tillbaka. Denna gång ännu värre. Jag började blöda massor och det bara droppade ner i toaletten när jag satt upp. Ringde runt efter skjuts och tillslut fick vi tag på en vän som kunde hjälpa till att köra mig till akuten. Min sambo fick stanna hemma med barnen. Jag fick en brits att ligga på då jag inte orkade sitta i väntrummet. Låg i ett avskilt rum i tre timmar innan de kom och tog blodprov för att mäta hcg-halten igen. Svaret skulle ta två timmar. Förstår inte varför de inte tog provet direkt för jag sa jag skulle lämna nytt prov på måndagen men hade för ont för att avvakta hemma nu. Iaf, när svaret på provet kom så vart jag undersökt med vul igen. Denna läkare sa att livmodern var tom, det visste jag ju redan. Sen sökte hon igenom mina äggdeare och kollade äggstockarna. Hon sa att antingen var min äggstock svullen för jag närmade mig ägglossning, eller så var det något som satt sig galet i äggledaren. Eftersom jag blödde kraftigt så skulle jag få stanna kvar på akuten tills ultragyn öppnade på morgonen. de skulle få undersöka mig vidare och eftersom jag ev hade en blödning vågade hon inte släppa hem mig. Nu var kl 02.30 så jag skickade hem min vän.

På morgonen låg jag och abra väntade på besked. Smärtan hade avtagit men jag var orolig för min hälsa. Vid nio ringde min mobil och de var en sköterska från Ultragyn. Hon ville ge mig en tid till em för hon trodde jag fått åka hem på natten. Men när jag sa att jag låg på en hård brits sen 19.30 och väntade på ytterligare besked om vad som var fel, så hitta hon en tid omgående till mig.

På Ultragyn undersöktes jag med vul. Läkaren mätte mina äggstockar och båda var ca 31x14 mm. Men den vänstra hade en tillväxt på 41x17mm. Han sa att det utan tvekan var ett X. Han undersökte även bakom livmodern och där hade jag väldigt ont. Han kunde knappt mäta storleken men  skuggan där bakom mätte 48x28 mm. Han kunde alls säga vad det kunde vara.

Tillbaka på akuten kom läkare och sa att det skulle bli en titthålsoperation. De skulle troligtvis ta bort min ena äggledare om den andra såg helt fin ut. En annan läkare kom och tryckte på min mage och sa att han uteslöt att skuggan de sett bakom livmodern skulle ha varit en blödning. Redan vid 13.20 rullade jag till operationen.

Dagen efter innan utskrivning kom läkaren för att ha samtal med mig. Tillväxten i äggledaren hade varit större än de anat. Den hade skapat en blödning som läckt ut från äggledaren där äggstocken sitter och det hade runnit ut mycket blod i buken på mig (mängd har jag ingen aning om). Så läkaren som klämt på min mage hade fattat en helt fel diagnos. Blödningen hade varit rätt omfattande sa han nu. Äggledaren togs och den andra såg jättefin ut. Så båda äggstockarna är kvar så förutsättningarna för fler barn ser goda ut.

Idag är jag hemma sjukskriven. Det är onsdag och jag op förra måndagen. Fick efter operationen ont i axlarna och i övre buken, strax nedanför revbenen. Detta ska vara en vanlig bieffekt från nersövningen och en titthålsopaeration. Axlarna ömmar iböand och det strålar ut i armarna på mig. Men jag känner mig kraftlös ännu. Blir andfådd efter minsta lilla och svettas direkt. har en temp på 27,6 vilket inte är mycket men ändå mer än jag har i normala fall. Fick sjukskrivning en vecka först men bad om längre. Min läkare sa att han kan förlänga den men han var tveksam till om den skulle godkännas. Han har inte svenska som modersmål och är svår att förstå. Och han fick inte all info ifrån mig heller om hur jag mår. har inte hunnit fatta vad som hände. Visst, jag var bara gravid i 9e veckan och hade en olpanerad graviditet som inte gick vägen, men nog fan är jag ledsen för det ändå. har inte förstått än vad som hände. Det gick så fort med allt. Fick ju en äggledare borttagen också. Hoppas jag får krafterna tillbaka snart för jag vill orka jobba. Vill inte gå hemma länge till.

Hoppas fler vill berätta sin historia. Detta blev långt men lite terapi att få skriva allt som hände. Ska be att få min journal hemskickad så jag kan få läsa allt också. Har sedan igår massa stickningar i regionen där man brukar känna av mensvärk. Är det normalt?