Kär i min terapeut!! :(
Hej alla fina människor där ute!
Jag vill ha råd och stöd i en situation som jag anser vara fruktansväårt jobbig...
Jag har blivit förälskad/kär i min terapeut. Inte på det klassiska sättet man kan läsa om utan på riktigt! Precis som man träffar på någon privat/på krogen eller så, så kan man bli upp över öronen förälskad... Svårt att förklara kanske men hoppas ni förstår!
Jag är verkligen kär, gillar att bara drunkna i dennes blick. Dennes personlighet är verkligen.fin! Resonemangen och åsiktererna är klockrena.... Jag skulle vilja visa H'*n hur jag känner men förstår så klart att det inte går!! Förstår att oavsett OM h*n skulle känna något för mig så är det förbjudet! Men vad sa jag göra? Det är inte terapistörande på något sätt.. jag kan fortafarnde ta till mig det personen säger och respekterar personen högt så att sluta bara för en dum förälskelse är inte ok... jag behöver terapin men samtidigt är jag faktiskt uppriktigt förälskad i denna person!!! :)
Ska jag bara hålla det för mig själv och (eftersom jag kan) Konsentrera mig på just terapin?
Så svårt att inte fastna i ögonen, i blicken.... Och svårt att inte helt och ärligt bara älska denna personligheten!!!!!
Hjääälp..
Åsikter???
Vad skulle du ha gjort? Har du varit med om liknande? Är du kanske terapuet och har fått veta att din klient varit förälskad i dig, hur tog du det?? Avslutade ni terapin? Är du terapeut och blivit förälskad i den klient? Vill gärna se alla synvinklar av detta!
Tack till er som svarar!