Jag kommer aldrig erkänna att jag har haft sex med flera hundra och att han som tror att han är pappa till min ena dotter absolut inte kan vara det, fast det borde han fatta då barnet inte har sama blodgrupp som någon av oss och det vet han, tror att han blundar för den vetskapen.
Jag kommer aldrig att erkänna hur mycket jag saknar min kille när han inte är här och hur mycket jag skulle vilja träffa honom, helst skulle jag träffa honom varje dag och när vi väl träffas så vill jag bara vara nära honom. Skulle aldrig erkänna hur mycket jag tittar på honom när han inte ser och hur ofta jag tittar på kort på honom när han inte är hos mig. Jag är ganska säker på att han skulle tro att jag är helt psykisktsjuk om han visste hur starkt jag känner för honom och hur jag agerar ibland 
Att jag är sjukligt svartsjuk av mig och skulle vara så lycklig om min killa aldrig mer skulle titta på porrfilm och om han vaknade upp och tyckte att alla andra kvinnor var sjukt fula. Hatar att vara det och visar det aldrig, han skulle bli väldigt förvånad om han visste hur ledsen jag blir av det. I stället så uppmuntrar jag honom att titta på andre och säger att jag tänder på att han tittar på porr. Dumt av mig men jag hatar att vara sån.
Att jag är tillsammans med en SD, skäms som fan för det faktsikt men vad gör man när man är kär?