• Anonym (trohoppkärlek)

    Hur träffar man någon? (40+)

    Efter skilsmässan (4 år sen) så är det som att leva i ett vakum. "Vänner" har valt att fortsätta träffa exet eftersom han kunde behålla huset och har träffat en ny kvinna. Jag har från flera  fått höra att "Det är ju så mycket lättare att träffas om man är jämna par!" som ursäkt för att de inte har "tid" att träffa mig längre. Andra vänner är mest gamla tjejkompisar.
    Jag jobbar heltid och har hand om tre barn, vilket givetvis tar en hel del tid. Jag gillar inte att ränna på krogen och har hobbies som inte direkt innebär att man träffar nya människor. Jag har heller ingen lust att börja med en krystad hobby som inte intresserar mig. Inte heller är min ekonomi sån att jag kan lägga ut det jag har på en ny hobby - och tiden är trots allt begränsad.)
    På dejtingsajter är det oerhört svårt att träffa någon som faktiskt vill fortsätta träffas.
    Jag börjar nu blir rätt less på att inte ha någon speciell att träffa och att tänka på.

    Jag har fått höra att jag ser bra ut, är social, trevlig, har humor, bra arbete och boende och och och...
    Jag har dejtat en del sen skilsmässan så jag är inte rädd för att ge mig ut och träffa folk.
    Många gånger så har jag fått frågan "Hur kommer det sig att du är singel fortfarande!?!"
    Ja... hur kommer det sig? Hur bär man sig åt för att träffa någon ny?

    Finns det någon som har några bra tips och gärna idéer om varför många 40+ karlar inbillar sig att de bara kan träffa tjejer som är max 30 år gamla. (Eller varför det verkar som att karlar tror att det ska vara blixt och dunder på första dejten, det räcker inte med att det var "trevligt" tydligen.)

    (Föredrar svar från lite äldre och såna som har börjat om igen på senare år än från 20-åringar som fortfarande tror att ni allihopa kommer att förbli gifta för evigt. Om ni ursäktar.)

  • Svar på tråden Hur träffar man någon? (40+)
  • Anonym (Carl,p,Dahl.)
    Anonym (trohoppkärlek) skrev 2011-04-05 22:48:20 följande:
    Fast jag har nog aldrig varit intresserad av killar som är ca 20 år äldre. För det är den åldersskillnaden jag tänker på. Däremot har jag varit tillsammans med killar som varit från 3 år yngre till 3 år äldre än mig.
    Generellt sätt kanske det stämmer, både det du och jag säger nu.
    Och i övrigt... en radhuscasanova? Nej tack. Föredrar någon som har lite äldre barn (men inga barnbarn) bara. Då hamnar man i samma ålder som jag på ett ungefär. Och jag vill nog träffa någon som befinner sig i samma livsfas.
    Nej inte du kanske men generellt var det så att när vi killar inte var med i utveckligen valde ni killar som var äldre och då var det aldrig någon som nämnde att någon skulle vara pinsam och äcklig, men ni kvinnor gillar att lägga det epitet på oss män när det är ni som är i "underläge, själv njuter jag av det och jag skulle ha svårt att ha ihop det med en jämngammal tjej (40) då dom oftast är väldigt tråkiga trötta och rädda för spänning, det är som jag sagt innan Radhus och en resa till Canarie holmarna som gäller sedan är man nöjd med att sitta och titta på Bingolotto på helgkvällarna.

    Vi män bevarar barnasinnet, det borde ni med testa i större utsträckning. Glad

    Önskar dej lyckatill med sökandet och jag hoppas du hittar rätt.
  • Anonym (Carl,p,Dahl.)
    Anonym skrev 2011-04-05 22:59:03 följande:
    Hej,
    en manlig 40+ singel här.
    Jag träffade en tjej, sa upp mig från jobbet och flyttade 30 mil för att vi skulle kunna dela våra liv. Tyvärr var jag inte lika "spännande" på daglig basis som när jag veckopendlade och mina ansträngningar för att hålla liv i förhållandet dög inte heller. Våra kompisar här var ju hennes kompisar, så nu sitter jag här (jobbar mest för att få annat att tänka på).

    Jag har ingen talang för att skriva presentationer på match.com och på krogen ser bara folk rakt igenom mig, så jag vet inte heller vad jag ska göra?
    Köp Corvette och Breitling klocka samt stor båt så får du vara med och leka Flört
  • MeMayo

    du anonyma kille... man måste inte ha så otroligt bra presentationer på dejtingsidor... bara man är sig själv och ärlig så lyser det igenom... iallafall om  man börjar prata lite mer på msn... de där riktigt genomtänkta presentationerna tyckte jag mest kändes överarbetade... och inte sanna utan som att det här är vad tjejer vill höra... och det tände då inget intresse hos mig...

  • Anonym (trohoppkärlek)
    MeMayo skrev 2011-04-05 22:58:42 följande:

    ge nät dejting en chans... jag provade det efter jag separerat.. när barnen sov så satt jag vid datorn... kunde prata på msn och lära känna personen ifråga innan vi fick till en irl dejt.. dejtade ganska friskt ett tag och 95% av de killar jag träffade var trevliga och helt ok... några blev jag vän med... några träffade jag bara för sex, men talade då om det direkt så de visste... jag hade aldrig trott att jag skulle träffa nån som jag skulle passa ihop med, nån jag skulle bjuda in i mitt och mina barns liv men det gjorde jag... man kan ju fråga sig varför jag dejtade om jag ändå inte trodde jag skulle träffa nån?? men jag såg det som ett sätt att träffa nya människor.. ha lite kul.. för dejtande ska vara kul... och tänka sig det funkade... så ge det en ärlig chans... det finns guldkorn där ute i djungeln...
    jag tillhör ju inte de yngre, var väl 36 när jag dejtade som mest och jag märkte inget av att de ville ha yngre.. jag var nog ganska restriktiv istället och dejtade ingen under 28... yngre skulle kännts som barnarov... men de flesta var i min ålder eller nåt år äldre...
    lycka till.. det finns nån där ute för dig med....


    Tack. hoppet lever. men du vet - ibland så känns det mest som att "nu struntar jag i alltihop".  Känns bra med positiva vibbar som dina.
  • Anonym (trohoppkärlek)
    Anonym skrev 2011-04-05 22:59:03 följande:
    Hej,
    en manlig 40+ singel här.
    Jag träffade en tjej, sa upp mig från jobbet och flyttade 30 mil för att vi skulle kunna dela våra liv. Tyvärr var jag inte lika "spännande" på daglig basis som när jag veckopendlade och mina ansträngningar för att hålla liv i förhållandet dög inte heller. Våra kompisar här var ju hennes kompisar, så nu sitter jag här (jobbar mest för att få annat att tänka på).

    Jag har ingen talang för att skriva presentationer på match.com och på krogen ser bara folk rakt igenom mig, så jag vet inte heller vad jag ska göra?
    Också en kul sits. Men vi får väl fortsätta att hoppas ändå. Jag känner mig lite mer positiv just nu faktiskt.
    Kan det bero på att jag haft en trevlig kväll då jag mailat med en kille på en nätdejtingsajt.

    Hoppet är det sista som överger människan.
  • Anonym (Carl,p,Dahl.)
    Anonym (trohoppkärlek) skrev 2011-04-05 23:13:42 följande:
    Tack. hoppet lever. men du vet - ibland så känns det mest som att "nu struntar jag i alltihop".  Känns bra med positiva vibbar som dina.
    Att ge upp tar en aldrig framåt, det är bara att spotta i "nävarna" och komma igen och dessutom tycker jag allt är lättare när sommarn når oss igen, folk blir positiva och glada samt vågar släppa loss lite mer och även om du inte gillar att springa på krogen så borde du ge det en ärlig chans till och välj ställen med omsorg.
  • Anonym (trohoppkärlek)
    Anonym (Carl,p,Dahl.) skrev 2011-04-05 23:00:07 följande:
    Nej inte du kanske men generellt var det så att när vi killar inte var med i utveckligen valde ni killar som var äldre och då var det aldrig någon som nämnde att någon skulle vara pinsam och äcklig, men ni kvinnor gillar att lägga det epitet på oss män när det är ni som är i "underläge, själv njuter jag av det och jag skulle ha svårt att ha ihop det med en jämngammal tjej (40) då dom oftast är väldigt tråkiga trötta och rädda för spänning, det är som jag sagt innan Radhus och en resa till Canarie holmarna som gäller sedan är man nöjd med att sitta och titta på Bingolotto på helgkvällarna.

    Vi män bevarar barnasinnet, det borde ni med testa i större utsträckning. Glad

    Önskar dej lyckatill med sökandet och jag hoppas du hittar rätt.
    Fast då känns det lite tokigt att man blir dissad enbart på ålder. Och jag tror inte att alla dom män som söker 20 år yngre hittar någon sådan för ett längre förhållande. Jag har aldrig haft någon kompis som varit tillsammans med en så pass mycket äldre kille och ingen jag pratat med om fenomenet kände någon som haft den åldersskillnaden heller. Så jag undrar hur vanligt det är. Jag tror att det är mest önskedrömmar från män som försöker agera yngre än vad de är.
    Men tack för lyckönskningarna. Det fixar väl sig antar jag. Man blir lite depp ibland bara. :-P
  • Anonym
    MeMayo skrev 2011-04-05 23:02:12 följande:
    du anonyma kille... man måste inte ha så otroligt bra presentationer på dejtingsidor... bara man är sig själv och ärlig så lyser det igenom... iallafall om  man börjar prata lite mer på msn... de där riktigt genomtänkta presentationerna tyckte jag mest kändes överarbetade... och inte sanna utan som att det här är vad tjejer vill höra... och det tände då inget intresse hos mig...
    Jag har varit mig själv och ärlig men vad det är som lyser igenom vete f-n... Det har inte väckt något intresse i alla fall...
  • Anonym (trohoppkärlek)
    Anonym (Carl,p,Dahl.) skrev 2011-04-05 23:19:53 följande:
    Att ge upp tar en aldrig framåt, det är bara att spotta i "nävarna" och komma igen och dessutom tycker jag allt är lättare när sommarn når oss igen, folk blir positiva och glada samt vågar släppa loss lite mer och även om du inte gillar att springa på krogen så borde du ge det en ärlig chans till och välj ställen med omsorg.
    Du har så rätt. Jag vet ju att jag är den perfekta (närapå och nästan och oftast i alla fall, fast kanske inte på morgonen före klockan 10 om man ska vara noga) för någon.
  • Anonym (trohoppkärlek)
    Anonym skrev 2011-04-05 23:23:13 följande:
    Jag har varit mig själv och ärlig men vad det är som lyser igenom vete f-n... Det har inte väckt något intresse i alla fall...
    I mina bättre stunder brukar jag tänka på dom personerna som inte intresserar sig för mig förmodligen själva är dom som är mest ointressanta.
Svar på tråden Hur träffar man någon? (40+)