• non

    Rekomenderad åldersgräns för adoption kränkande

    Hej! Jag är nyss fylda 43 år och  min sambo är snart 44 år. Vi är alltså, enligt socialstyrelsens rekomendationer, för gamla för att ansöka om adoption! Vi har försökt få barn i några år, närmare bestämt sedan jag var 39 år. Har under denna tid blivit gravid 4 gånger under en 2- årsperiod. Fått 3 missfall och  gjort en abort pga kromosomavikelse som inte var förrenat med liv. Klockan tickar och jag/vi börjar snegla på andra alternativ som exempelivs adoption (känner till att vägen till ditt är över-jävla-jobbig att ta sig igenom). Finner det oehört kränkande  att rekomenderad övre åldersgräns för adoption är 42 år, va fan! jag är ju fortfarande fertil...och vi lever längre i dag än för bara ett kvarts sekel sedan. Har man inte träffat sin man/kille tidigt i livet så är det kört om man inte är snabb i vändningarna, då jag menar att det är en process  dvs ytterligare ett steg att ta/komma fram till när man  provat allt .... I mitt fall  gäller dock endast den naturliga vägen och vi får  ingen annan hjälp då tester visar att det inte är något fel på oss...bortsett från ålder som säkert spellar roll för vår otur??!!

    Aha!!! alla beslutsfattare, se över denna åldersgräns på 42 !!!
    Non

  • Svar på tråden Rekomenderad åldersgräns för adoption kränkande
  • Hjärtat längtar
    Thi 08 skrev 2011-04-10 17:58:29 följande:
    Men då är det kränkande att man inte anses kunna vara en bra förälder innan man fyllt 25 också

    Håller med! Vi kommer ha köat i 2 år när jag fyller 25, och jag tycker jag var mogen att bli förälder när vi började försöka för 3 år sen.
  • Nimbus

    Jag kan tycka att det "tokiga" med åldersgränsen är att många lländer godkänner föräldrar som är bra mycket äldre än 42 år som vill adoptera, och ännu fler godkänner sådana föräldrar för att adoptera äldre barn eller barn med sn. Jag tycker att det hade varit bättre att dessa barnen fått föräldrar som är lite äldre, än att behöva leva resten av sitt liv på barnhem.

  • Jezziie

    Jag fyller 25 år i november, o jag tyckte jag var redo att bli förälder redan när vi började försöka för 5år sen. Så det är dumt att åldern ska bestämma mkt inom adoption. Det är ju inte åldern som bestämmer om man blir en bra förälder eller inte...

  • en glad
    Nimbus skrev 2011-04-10 19:58:59 följande:
    Jag kan tycka att det "tokiga" med åldersgränsen är att många lländer godkänner föräldrar som är bra mycket äldre än 42 år som vill adoptera, och ännu fler godkänner sådana föräldrar för att adoptera äldre barn eller barn med sn. Jag tycker att det hade varit bättre att dessa barnen fått föräldrar som är lite äldre, än att behöva leva resten av sitt liv på barnhem.
    Det resonemanget skulle hålla om det vore så att det globalt fanns brist på adoptivföräldrar, men så är det ju inte .... knappast ens för äldre barn och barn med särskilda behov ...
  • Namaste72

    Personligen tycker jag att det är bra med någon sorts åldergräns, men att den kanske kunde anpassas till exempelvis barnets ålder. Fast samtidigt kan ett äldre barn vara nog så krävande, och är man då 45-50 orkar man väl inte med? Själv närmar jag mig 40 och jag kan lätt säga att det kan vara väldigt jobbigt att ha en två-åring att springa efter. Tänk då om jag vore 50!

    en glad: För barn med särskilda behov finns det brist. Det är bara att gå in och titta på 72-timmarslistan i Kina och de 2000 barn som finns där. Tyvärr.


    { Mamma till världens finaste dotter } { vecka 10 av 52-78}
  • Gnista
    en glad skrev 2011-04-10 21:34:40 följande:
    Det resonemanget skulle hålla om det vore så att det globalt fanns brist på adoptivföräldrar, men så är det ju inte .... knappast ens för äldre barn och barn med särskilda behov ...
    Men är det verkligen så? Att även de äldre barnen och/eller de med (särskilt) särskilda behov tillslut också få en familj? Hur många barn som presenterats för internationell adoption blir kvar på institution i sitt födelseland?
  • Manchester
    Namaste72 skrev 2011-04-10 21:42:13 följande:
    Personligen tycker jag att det är bra med någon sorts åldergräns, men att den kanske kunde anpassas till exempelvis barnets ålder. Fast samtidigt kan ett äldre barn vara nog så krävande, och är man då 45-50 orkar man väl inte med? Själv närmar jag mig 40 och jag kan lätt säga att det kan vara väldigt jobbigt att ha en två-åring att springa efter. Tänk då om jag vore 50!
    Om man ser till lite äldre barn så blir din jämförelse konstig. Om det är för sent att adoptera en åttaåring när man är 47 för att det faktiskt är jobbigt även med skolbarn så borde man ju inte heller få adoptera en ettåring när man är 40.

    Jag tycker att det är helt rimligt med åldersgränser (trots att jag själv närmar mig gränsen), men anser att det borde gå att se lite till barnets ålder. Idag gör man undantag om den ena föräldern är yngre. Alltså kan en 41-åring och en 44-åring få medgivande och sedan adoptera en ettåring när de är 43 respektive 46. Men två 43-åringar får inte medgivande ens om de ansöker om att få adoptera ett barn som fyllt fem. Varför? De blir ju inte äldre föräldrar.
  • Manchester
    Nimbus skrev 2011-04-10 19:58:59 följande:
    Jag kan tycka att det "tokiga" med åldersgränsen är att många lländer godkänner föräldrar som är bra mycket äldre än 42 år som vill adoptera, och ännu fler godkänner sådana föräldrar för att adoptera äldre barn eller barn med sn. Jag tycker att det hade varit bättre att dessa barnen fått föräldrar som är lite äldre, än att behöva leva resten av sitt liv på barnhem.
    Få barn får stanna på barnhem för att vi inte ger medgivande till någon som fyllt 43. Även 43-åringar vill oftast ha små och friska barn och dessa får garanterat föräldrar i alla fall. Dessutom är det ju inte så att det är kört att adoptera när man är 42. Man kan få medgivande bara man ansökar senast dagen innan man fyller 43. Medgivandet kan då vara klart när man är 43,5 år och det gäller sedan i två år. Du kan alltså vara 45,5 år innan du tar emot barnet. Är man inställd på ett yngre barn så är det nog rätt rimligt att man inte är äldre än så. Däremot borde det funka att adoptera en femåring även om man är 47. Max 42 år äldre än barnet vore en bättre gräns än max 42 när man ansöker om adoption. Jag tror ändå inte att det skulle vimla av 52-åringar som försökte adoptera 10-åringar. Och om nu någon enstaka sådan adoption genomfördes så vore det kanske ändå inte fel. Få 10-åringar får familj alls som det ser ut idag.
  • Thi 08
    Manchester skrev 2011-04-11 17:25:08 följande:
    Om man ser till lite äldre barn så blir din jämförelse konstig. Om det är för sent att adoptera en åttaåring när man är 47 för att det faktiskt är jobbigt även med skolbarn så borde man ju inte heller få adoptera en ettåring när man är 40.

    Jag tycker att det är helt rimligt med åldersgränser (trots att jag själv närmar mig gränsen), men anser att det borde gå att se lite till barnets ålder. Idag gör man undantag om den ena föräldern är yngre. Alltså kan en 41-åring och en 44-åring få medgivande och sedan adoptera en ettåring när de är 43 respektive 46. Men två 43-åringar får inte medgivande ens om de ansöker om att få adoptera ett barn som fyllt fem. Varför? De blir ju inte äldre föräldrar.
    Som att det inte skulle vara jobbigt att bli mamma och pappa till en 7-åring Och mng som är runt 43-årsgränsen vill ofta ha "bebisar". Dessutom måste man ju bli godkänd för ett äldre barn, det ställer högre krav på de blivande adoptivföräldrarna,

    Oj nu ser jag att jag egentligen skulle citera inlägget som Manchester citerat
  • Thi 08

    Barnen måste man springa efter hela livet. Speciellt i tonåren

Svar på tråden Rekomenderad åldersgräns för adoption kränkande