Dominans och Undergivenhet...
ordentlig smisk!
så att skinkorna går från lätt rosa med märke efter handen till röda och brännande skinkor som för det att hetta både här och där...
ordentlig smisk!
så att skinkorna går från lätt rosa med märke efter handen till röda och brännande skinkor som för det att hetta både här och där...
Eftersom jag är lite switch så funderar jag ibland om jag skulle starta en smiskservice för ug män. Inte så realistiskt iofs och tid har jag inte men ändå.
Att mannen kan ta ansvar för sig själv och familjens medlemmar i helt vanliga känslomässiga frågor och praktikaliteter är ett måste för att det ska kunna gå att behålla någon tändning för mig. Att vara den som ska hålla koll på allt och sköta allt är en lustdödare utan like och tvingar in en i att vara Mamma hela tiden för alla som bor i hushållet.
Det är ju lätt att tro att det finns "regler" inom bdsm som att kvinnor är ug, män är Dom, ugs är masochister och Doms är sadister. Så ÄR det ju inte. Det finns ugs av båda kön, Doms av båda kön. Man kan vara en dominant masochist. Jag har träffat på en på en sajt. Man kan vara sadist eller masochist utan att vara så särskilt Dom eller ug.
Det som gäller som god regel är väl SSC. Stoppord är bra att ha. Viktigt är att hitta sina preferenser och att ta dem på allvar. Lite kompromissar man väl alltid i en relation men man får inte kompromissa bort sig sjäv för då börjar man undergräva relationen. Den som dominerar måste göra det på ett sätt som passar ug. Gillar man inte smärta så finns det andra sätt man kan domineras på. Jag håller med Lara om att det är en resa. Det är både en resa inom en själv och en resa tillsammans.
Ok, ug går lite på tvärs mot att "styra" men bara för att man inte vill styra så tycker jag inte att man får fribrev från att kommunicera sin vilja, vad man gillar och vad man inte gillar. Jag ser det som att ta ansvar för sin del i ett förhållande. Att ha en tankeläsande partner är en fantasi som många gillar, män som kvinnor men det är inte många förunnat att ha någon som har samma tankar som en själv samtidigt som man själv har dem och som provar saker på en, utvärderar dem osv utan att man behöver göra eller säga så mycket själv. Det händer säkert och särskilt om man har hittat en Dom som har liknande kinks och som får en kick av att driva det framåt. Just nu är jag dock lite tjusad av tanken att man som ug i sin iver att inte behöva styra själv ibland går över gränsen in i en sorts självupptagenhet där man passivt ska få sig allt till livs utan att förmedla sig. En trevlig fantasi men inte helt verklighetsförankrat kanske.
Anonym (Nan): Jag tycker ändå att din partner verkar avancera "spontant" eller? Stryptag, hålla fast så det blir blåmärken, smisk etc är det sådant han har gjort utan att du bett om det? Om så är fallet verkar han ju ha ett eget driv åt det hållet. Har ni inte pratat om det förstår jag ju att han inte går fortare fram...
Att prata om vad man gillar är väl viktigt i alla förhållanden för att man ska komma ngn vart i sexlivet?
Jag tror inte på det där med att "hjärntvätta" någon. Gillar man det inte så blir det nog inte bra i längden. Vissa saker vet man kanske itne att man gillar eftersom man inte provat. Annat kanske man tänjer på sina gränser för så att man gillar hårdare än man först trodde både som givare och tagare men hur långt som helst tror jag inte att man kan driva det och särskilt inte om det inte finns något intresse för det alls.
Ingen hemlighet att jag med andra ord förespråkar prata, prata, prata. Till slut når man nog en punkt där den ena inte vill gå längre eller testa ytterligare saker och då får man fundera på om det räcker för en och det är säkert ett svårt beslut där man väger in många olika faktorer.
Jag tror att det i någon annan tråd har berörts det här med att avancera och få kickar av att testa mer, hårdare och extremare. Det kan bli lite som en drog. Vad gör man när man kommer till ett stopp? Allehanda njutningar och lustupplevelser kan ju efteråt försätta en i samma känsla som man som barn hade när julen var slut. Särklit om man haft en intesiv resa med många lustupplevelser. Vardagen, hur hanterar man den? Platån man förr eller senare når. Hur hittar man gnistor och kickar när man inte avancerar? Det kan säkert vara hur knepigt som helst. Jag tycker att ditt inlägg (Nan) angränsar till det. Eller iaf associerar jag till det.