Förlorade båda mina döttrar
Förlorade båda mina döttrar för 3 månader sedan.
VEt inte hur man kommer över detta.
Dom var 7 och 8 år.
Känns som att det inte finns något kvar...
Hur klarar ni andra det?
/ ensam
-
-
Svar på tråden Förlorade båda mina döttrar
-
Inte brutal alls tycker jag!olycklig skrev 2011-06-09 21:55:14 följande:Förlorat som i att de blivit omhändertagna eller förlorat som att de inte finns mer?
Kanske en brutal fråga men det blir ju lite olika svar beroende på vad som hänt!
Att "förlora" någon kan innebära så mycket!Visst kan det vara så men det kan även vara spekulationer! Ts har inte skrivit ett enda inlägg till mer än Ts! Åldern har inget med "förlorande" att göra!Perly skrev 2011-06-09 21:58:25 följande:Med tanke på att dem >var< 7 och 8 år gammla så finns dem nog inte mer...Håller med dig!Anonym skrev 2011-06-09 22:14:15 följande:Undrar också.
Startar man en sådan här jobbig/svår tråd och bara skriver en trådstart och inget mer. Låter människor svara och "tro" att barnen är döda eller vad har hänt? Lever de och är omhändertagna?
Förstår inte riktigt vitsen med att starta en sån här precis som du säger jobbig/svår tråd och inte vidarutveckla vad som menas!
Så fort man inte vet så blir det ett jäkla spekulerande av alla och ibland kan det såra mer än trösta...... Vore därför mycket bättre att berätta vad innebörden med "förlora" står för så blir all stöttning så mycket mer relevant och alla spekulationer kan uteslutas! -
Vet inte vad jag ska säga, kan tyvärr bara beklaga. Önskar jag kunde göra mer.
-
Ingen som reflekterar över att hon helt tydligt på ett eller annat sätt förlorat sina döttrar, troligtvis är hon upprörd och sorgsen och kanske inte orkar svara direkt.
Ge henne lite andrum och stöd istället, hon svarar nog när hon känner att hon orkar. -
Ts kanske inte orkar? Det kanske blev för smärtsamt att stanna i tråden?Anonym skrev 2011-06-09 22:14:15 följande:Undrar också.
Startar man en sådan här jobbig/svår tråd och bara skriver en trådstart och inget mer. Låter människor svara och "tro" att barnen är döda eller vad har hänt? Lever de och är omhändertagna?
Det är ju inte alltid man vet hur något ska kännas i förväg. -
Du är starkare än du tror.
Lev vidare för dina fina döttrars skull.
De skulle vilja att deras mamma fick känna lycka och glädje igen,
och att hon tog hand om sig!
Hoppas du har familj & släkt som finns för dej..
Tusen styrkekramar till dej, du klarar detta!!! ♥ -
Tömmer mig på kramar o kärlek o skickar allt jag har till dig!!! Hoppas o tror att du med tiden kan få skratta igen o känna att livet har en mening. Den dagen kommer efter du har sörjt till en nivå där det börjar vända... Har inte förlorat nåt barn men jag har förlorat min mamma och jag vet hur sorg känns! All styrka o omtanke till dig!!! Kraaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaam
-
tycker också att det här kändes som ett extremt konstigt och onödigt inlägg...Sippan 81 skrev 2011-06-09 22:02:47 följande:
Jag önskar verkligen att du har styrka och förmågan att med egen men även det sociala nätverket bearbeta din stora förlust!
Personligen skulle jag inte klarat av det alls. Min dotter är mitt allt, ljuset i mitt liv och den som får mig att varje dag kämpa för att vara en bra mamma och fortsätta kämpa mot att må bättre psykiskt, men ALLA runt omkring mig är helt inföstådda i att om hon går bort, finns inte jag kvar i livet många timmar efter.
Hon är så mammig och jag är hennes STORA trygghet och dessutom finns det ingen "där uppe" som gått bort och tar emot henne. Så jag skulle ge upp allt för henne! Tyvärr men sant.
Hoppas av hela mitt hjärta att du inte följer dina impulser av att ge upp när tnkarna och känslorna tar över. Om jag tillhör kategorin som inte klarar det kanske du förhoppningsvis är den som överlever och kämpar vidare!
Stor Kram!
-
Ååh fy stackars dig.
Som några skrivit finns de änglaforum för oss som förlorat våra älskade änglar.
-
Beklagar verkligen. Så ledsen för din skull.
Jag har själv förlorat ett för tidigt fött barn och har fått mycket stöd här i Änglarum. Det finns några mammor här som förlorat lite större barn, precis som du, kanske kan du finna stöd och gemenskap hos dem?
Jag har även fått stöd genom Spädbarnsfonden. Men för dig finns det andra stödföreningar. Det här är de jag känner till:
http://www.vsfb.se/main/
http://vimil.se/
KRAM! -
JA ELLER HUR...HELT OTROLIGT..finskaflikkan skrev 2011-06-09 22:56:04 följande:Men e du seriös? Skriver så här när ts förlorat sina 2?
