helene306 skrev 2011-07-03 18:58:26 följande:
Men herregud ...
Min erfarenhet av p-piller och barnmorskor är att de hela tiden säger att man ska fortsätta äta eftersom symtom kan försvinna efter de magiska 3 månaderna. Jag fick rejält kraftiga humörsvängningar av Cerazette men bm tyckte att jag skulle fortsätta ändå. Jag slutade efter 2½ karta och blev mig själv igen. Jag kan säga så här: det är ett under att maken inte lämnade mig.
Om du mår så som du beskriver skulle jag personligen inte våga ta hormoner heller. Jag vågade inte ens testa hormonspiral pga humörsvängningarna även om hormonspiral verkar lokalt i livmodern.
Men, allt skit du drabbats av, bakteriell vaginos, svampinfektion. Det måste behandlas och utredas. Sen undrar jag vad som kan ha gått fel under aborten om du har så förbannat ont nu i efterhand? Så ska det ju inte vara alls! Sånt här är ju inte något en bm kan behandla, det är gyn du ska söka.
Ja, jag har blivit snittad och det var snittet som läkaren perforerade. När jag satte in kopparspiral fick jag göra det under lätt narkos sen.
Jag vet faktiskt inte vad jag ska säga? Jag tycker bara det känns så lustigt att du inte får hjälp med dina besvär. Just endometrios och svampinfektioner har jag läst att en del blir bättre om de äter lågkolhydratkost. Socker är något som svampar gillar (det där lät konstigt

).
Ja, efter de magiska 3 månaderna ja! Jag slutade någon gång efter 2-3 kartor, jag vet inte om jag höll ut två månader eller 3, men jag tror jag hade hamnat på rättpsykiatrisk om jag hade fortsatt för mord eller något. Jag vet att det låter hemskt, men jag blev helt aggressiv och konstig av hormonerna... "humörsvängingar" som det ju kallas. Jag fick hålla mig i skinnet hårt för att inte börja bråka med folk!! (Jag är inte alls sån annars, har inte sådana aggressioner, inte ens vid PMS men då är jag ju rätt svängig ifs.)
Ja, jag får verkligen anstränga mig för att få hjälp med mina kroniska svampinfektioner. Jag har lyckats få bukt med dem genom att ta en fluconazol tablett efter varje menstruation. Jag påtalade på abortmottagningen före aborten om att jag har lätt för att få svamp och är infektionskänslig, men ingen antibiotika sattes in i förebyggande syfte. Jag fick konstiga och illaluktande flytningar redan 2 dagar efter aborten (jag blödde bara samma dag som ingreppet) och jag har haft ont i magen och diverse krämpor nere i magen och bak i ryggen sedan efter ingreppet. Jag var hos gyn en månad efter aborten och fick flagyl och dalacin. Just nu var jag på återbesök för det luktar skumt igen, men hon menar att jag är frisk. Jag bad om att få bli remitterad till endometrioscentrum, för jag vill bli kollar med titthålsoperation för att se vad de har ställt till med. Har livmodern gått sönder, är det rester i buken, har tarmarna tagit skada, har jag cystor och i så fall, vilken typ av cystor osv? Om de inte hittar något har jag i alla fall kollat upp det.
I den stad jag bor i är det svårt att bli tagen på allvar. Jag vet inte hur det är där du bor. Svampinfektionerna blir jag i alla fall inte tagen på allvar för, utan de vill hellst ta odling varje gång, men eftersom jag hellst inte vill ha ett utbrott så tar jag ju fluconazol och då blir det ju aldrig att de riktigt får en konstaterad svamp på mig. Det mest idiotiska av allt tycker jag ändå är när de konstaterade svamp på mig 1999 i odling, att de då inte skickade ett brev på återkoll och skrev ut fluconazol, utan nej, det lät den läka ut av sig själv. Det tog 9 månader. Jag har vestibulit på grund av alla svampinfektioner, men jag har inte orkat tjata till mig en sådan diagnos utan jag "nöjer" mig med att tjata till mig fluconazol hos gynekologen en gång om året. (Men jag måste tjata jättemycket, blir inte tagen på allvar och de pratar om sova utan trosor och allt det där varje gång). Men nu har jag kommit på att de säljer fluconazol receptrfritt i storbrittannien, så jag tänkte ta och åka dit en gång varje år istället för att gå upp i gynstolen :) Det känns jättebra.
Det är synd att jag ska ha nya problem med magen nu istället. Men jag får väl hoppas att jag får det utrett och det löser sig. Jag tycker det är konstigt att man så fort man har "kvinnliga besvär" inte ska bli tagen på allvar för dem, och allt det här med hormonerna att de ljuger och säger att man ska må bra av dem när man vet att kvinnor som har problem med PMS/kan får depression i vanliga fall inte brukar tåla pillren så bra. P-piller för män lyser med sin frånvaro, och det är 2011!!!
Kopparspiral skulle jag gärna satt in, men skulle hellst vilja veta vad mina nuvarande smärtor beror på först... Känner inte riktigt att jag vågar ta minipillrena nej...
Härligt för sig att du fick narkos när de satte in sprialen!!
Har provat att sluta äta socker... Tyvärr är jag en riktig gottegris. Det finns inga vetenskapliga belägg heller för att det skulle hjälpa, men i mitt fall så vet jag inte hur det skulle gå till. Godis är det bästa jag vet!!!