Min sambo jobbade natt innan,det gjorde han i många år.Innan när han var ensam så la han sig aldrig när han kom hem 4:00 på morgonen,han var ofta uppe i flera timmar.
Men när vi träffades,det blev allvar så blev det annorlundare.Det förändrades ännu mer när vi fick barn,fanns inte en enda gång han kom hem efter sitt nattjobb och satte sig framför datan.Han gick på toa,kanske åt en smörgås,han var i säng inom 40 minuter.Han var helt färdig.Och han ville och jag med,att han skulle sova så tidigt som möjligt så att han hinner se dottern.
Och när vi träffades var hn natt människa och jag dagmänniska.Han valde alltid att gå lägga sig nästan direkt efter jobbet,så att han kan gå upp i någonlunda normal tid.
Inte vara vaken flera timmar och gå upp sedan 15:00,när han kunde lagt sig och fått sin sömn vid 11:00.
Men han bytte till dagjobb för 1 år sen,för han missade som sagt ganska mycket ändå.Jag låg ofta ensam,och vår dotter tyckte inte om när han försvann på kvällen,han missade många läggningar,han ville helt enkelt ha samma dygnsrytm som vi.
Och det kom vi fram till gemensamt.
Jag tycker inte det är okej att spela massor.Min samb älskar spel,men han hinner som sagt inte spela ofta alls,kan gå 1-3 veckor,ibland mer..så jag ordnar tid åt han ibland.För det är kul att spela,MÅTTLIGT.Jag älskar oxå spel,men hinner inte varje dag,eller varje vecka.
Man kan bli beroende av att spela,eller av själva datan.Om det inte funkar att diskutera med han om detta,eller om ni två inte kommer fram till en lösning som är bra för både..då har jag faktiskt ingen aning vad du ska göra.
Det är ju inte lätt att stanna om man inte trivs,ens sambo måste lyssna och försöka förstå,kompromissa,öppna ögonen,prata..det gäller både.