Så trött på dejting-träsket (här kan vi ösa lite skit på nätdejting)

Mamsis skrev 2011-08-02 18:02:18 följande:

Haha, han ÄR verkligen en alfahanne Hade inte ens en aning om att det uttryckcket fanns innan men försökte förklara för en tjej hur han var och hon sa Jaha en alfahanne alltså. Ang inte kan få, INGEN kan få honom just nu, han vill vara singel pga sitt tidigare förhållande som var vädligt destruktivt. Och jag vill inte ha några halvmessyrer så jag valde att avsluta. 

Destruktiva förhållande? Låter mer som en "bad boy" tycker jag! De är ju duktiga på att framstå som alfa-hannar men när det kommer till kritan så skiter det sig och det blir en ond spiral av destruktivitet...

Riktiga män skiter i att försöka vara "alfahane" (hatar för övrigt det uttrycket då det är väldigt mycket bullshit i det beteendet) och bara är sådär lite bättre istället, tar för sig av vad de vill ha, tar ingen skit, gör rätt helt enkelt utan att bitcha... Sen klarar de av att vara ödmjuka när situationen kräver det och beter sig inte som arslen "bara för att"...

Jaja, nog om det, hoppas du har det bra iaf :)

Mamsis skrev 2011-08-03 08:00:11 följande:

Destruktivt för honom, hon är en galning, alltså på riktigt en galning som borde sitta på psyket. Och, han försökte inte ett jävla dugg att vara en alfahanne heller Jag tror inte du och jag lägger samma värdering i ordet helt enkelt.
För mig är det precis det du använder orden riktiga män om.

Alrite, då är vi överrens =)

Men du håller kanske med om att det är vanligare att det är min beskrivning? (om vi räknar bort dig från statistiken ;))

Egentligen avskyr jag alla generaliserande samlingsuttryck om människor. Vi är ju så mycket mer än så!

Jag tror att många av våra krav bygger på fördomar/dåliga erfarenheter av olika saker...

Tex att avstånd är ett jätteproblem... Jag hade en distansrelation i nästan tio år och det gick jättebra.

Jag förstår såklart att det kan vara annorlunda om man har barn men då är ju frågan vad man är ute efter... En ny "pappa" till barnen på en gång eller vad?

Jag som är ny på det här med nätdejting... Hur länge ska man vänta innan man frågar om träff? Har haft en hitills lång och trevlig konversation på ca en vecka. Jag har massor kvar att diskutera som är intressant och jag vet redan ett x antal saker som jag vill fråga om som kommer sporra en del intressanta konversationer. DOCK vill jag ju inte bränna allt krut redan nu för då har jag fått för mig att risken finns att jag inte kommer ha något att prata om vid en kaffe/middag/whatevah. Jag har ju aldrig riktigt varit på en "riktig" dejt med någon ny... Utan det har ju mest slumpat ut sig förut med ex liksom... Typ att man träffats via vänner etc och sen har det naturligt glidit över i något mer, typ...

Oj! Efter en vecka redan, det hade jag inte räknat med, shit nu blev man ju lite nervös här... Nervös på ett sånt där sätt att det pirrar lite i kroppen, shit den känslan har man inte haft sen typ stan brann (gammalt norrländskt uttryck)...

Frågan är bara vad man ska göra liksom. När det gäller dejting så har jag ju bara den amerikanska bilden i huvudet, typ middag och bio och följa na hem o en puss/kyss och sedan hem till sig själv. SEdan såklart uppträda gentlemannamässigt samtidigt som man är sig själv...

Hmmmmmmmmm

Nu får ni hjälpa mig här brudar!

Om du upplever att du har problem med att sex på första dejten innebär ökad risk för att bli "ointressant" så prova sluta med det så får du dem på kroken ska du se!

Alla är ute efter något, när man väl fångat dem i sin lilla hov och fått dem att se sin fina sida så kommer de inte vilja lämna dig sedan.

Låter som att du är lite "out of control" också när det gäller dejt, alkohol och sex... Men så länge du är nöjd så kör på tycker jag :)

Anonym (detgårskitdåligt) skrev 2011-08-08 14:37:06 följande:

HAHA - näe du, jag är snart 40 och har inga problem med sex och alkohol - jo eventuellt att det sker alldeles för sällan. ;)
Här var det jag som inte blev ens pillad på minsta lilla...om man är 30+ och itne vet hur man tar på en tjeje mellan benen - och SÄGER det mitt under akten...ja då undrar man ju om han ens är intresserad av tjejer....faktiskt...

lite mer hämninslös sex vill jag nog ha tack - så MER sex och MER alkohol tack!

haha, okej, men dåså... Jag tolkade det som att du knappt visste vad som hände i ditt förra meddelande.

Generellt så måste jag säga att det är svårt för mig att förstå att ni ska förvänta er en perfekt älskare vid första samlaget med den personen? Visst, det finns såklart olika nivåer på första sexet med en ny partner men man lär ju även känna varandra på det planet...

Ni får se det såhär... Han kanske är en oformad diamant som bara väntar på att bli upplärd... :)

Generellt så måste man fiska ur kvinnan information över hur hon vill ha det i sängen och många förväntar sig att mannen ska veta det på något magiskt sätt... Visst, en hel del kan man läsa med kroppsignaler och anpassa sig efter det men vågar hon kommunicera ut vad hon vill ha och hur hon vill ha det så blir det bättre för båda... Jag lovar =)

Shit det går bra, fått fem meddelanden idag och även diverse privata förslag på andra sidor... Nu gäller det bara att fixa till det här så att det blir något bra... JAG VET att efter en bra dag med mycket skrivande så blir det tyst i typ FEM dagar.

PEPP PEPP

Man kommer aldrig känna sig 100% redo... Så enkelt är det! Antingen gör man det eller så gör man det inte och sedan får man hantera konsekvenserna av sitt val, det är ju det som är det viktiga! Att våga! Går det bra är det ju fantastiskt och det leder till mycket fint. Går det mindre bra så får man tackla det helt enkelt, då har man ju iaf försökt och slipper gå runt och undra vad som KUNDE bli och vad som KANSKE var något! Det är bättre att veta än att undra tycker jag!!

Allt det finaste här i livet måste man ta en chans för att få... Man kan inte gå in i varje relation och samtidigt skydda sig själv till 100% Det är just det som är så vackert att man vågar öppna sig själv för någon, att man vågar visa sin svaga sida, avtäcka sitt hjärta liksom, sin sårbarhet.

Välkomna kärleken med ett öppet  hjärta så kommer den välkomna dig också :)

Och Mamsis, vad spelar det för roll om han är för ung, bor för långt bort och är kort om allt känns rätt? Det är ju liksom det som känns rätt som gör att det inte blir fel, eller hur? :) Sluta noja och kööör nu :)

Våga vara lyckliga!