Valp

Att göra en shäfer till en soffpotatis är direkt elakt enligt mig.

Jag håller med om att göra en schäfer till soffpotatis är elakt. Men kolla hur många det är som har dom som sällskapshundar. Som bara får gå små kissrundor. Självklart så behöver alla hundar motion och mentalträning. Men att staffen ska vara så svår och krävande är bara skitsnack tycker jag. Dom är inte mer krävande än någon annan ras. Jag kan förstå att man uppfattar dom som krävande pga att dom är energiska. Men det är en helt annan sak.

När vår son födes var vår hund 1.5 år. Kändes bra att hon fått tiden och vi kunnat skapa en bra grund. Sedan är det bra att ha en hund som ska ha promenade m.m. för vi behöver alla i familjen komma ut. Hade inte viljat skaffa valp och bebis samtidigt då som en ovan skrev att det blir svårt att hinna med i alla fall för oss om det skulle bli bra för alla. Nu har vi hästar med så de tar ju med sin tid.

Vår son och hund kommer bra överens, han är nu 2,5 år och hunden 4 år. Han kan gå med henne i koppel. Kastar godisar som hon får spåra upp, han kan gå med ett ben till henne flera varv i trädgården och hon får bra träning på att vänta och vara artig mot vår son. När vi kom hem med sonen från bb så fick hon direkt komma fram och lukta och vara med.   

Staffen är en krävande ras säger jag, jag säger inte att den är mer krävande än alla andra raser. Men har man inte tid att träna en sån ras mycket både mentalt och fysiskt så finns det bättre raser. Gäller även shäfer! Det är fel att bara gå kisse rundor med så aktiva raser!

Håller med dig! Det staffar jag har träffat, vilket är många har varit väldigt krävande och utan stimulans har det blivit fruktansvärt understimulerade och rent av riktigt jobbiga. Jag förstår inte varför det ska vara så svårt att inse att vissa raser helt enkelt kräver mer än andra. Har man tiden är det inga problem men annars är det bara grymt mot hunden att enbart låta den gå på kissrundor. Schäfern i familjen skulle aldrig klara av att leva ett liv med enbart kissrundor, de skulle göra honom till en väldigt olycklig hund.

Vår hund var 3 år när dottern föddes (nästan 4). Jag skulle inte vilja ha en 6 månaders valp och två små barn samtidigt. Vi har ju en s.k. "lätt" ras, golden/labbe-korsning. Svärföräldrarna hade en Rhodesian Ridgeback. Båda hundarna så har det tagit minst 1-2 år innand det blir "hund" av dem, d.v.s. innan dom är färdigvuxna fysiskt och psykiskt. Fram tills dess kan man väl säga att det var precis som att ha barn, men med barndom och ungdom och alla tänkbara trotsåldrar ihopklämda på två år... Och nu är dottern 19 månader och vi hoppas på ett till barn i februari. Jag är väldigt glad att vår hund är ordentligt vuxen, när det är en vild 1,5åring som springer runt i huset, för hundens skull. 

Både små barn och valpar är ömtåliga små varelser som kan orsaka oproportionerligt stora skador på sin omgivning.

Visst går det att ha båda samtidigt, men det kräver en himla massa erfarenhet, energi, tålamod och vaksamhet. Så jag skulle nog rekommendera att vänta med valpen. Och kanske också fundera över rasvalet. Den staffe jag har träffat var en helt underbar hund, men kompisen fick tyvärr lämna bort henne när barnet kom, för att det inte gick att ge hunden den aktivering och uppmärksamhet hunden behövde, så för hundens skull (och utan att den någonsin gjorde något "fel" annat än att bli väldigt skällig och orolig, inga bett, nafs eller liknande alltså), så omplacerades hunden.  

Jag vet skillnaden på vad energisk och krävande är och de staffar som finns i släkten och vänskapskretsen är energiska men de är även riktigt krävande, de klarar inte av att bara slappa en dag utan behöver mycket stimulans och motion för att ens vara harmoniska hundar. De är mycket mer krävande än schäfern som finns i familjen och han är absolut ingen soffpotatis utan vill alltid jobba. Alla hundar är olika oavsett ras, vi har en labbe och till och med hon kräver mycket! Visst finns det labbar som är soffpotatisar men hur lyckat är det? De kanske är lugna till ytan men det är oftast överviktiga, och antagligen inte speciellt lyckliga i själen.

Nä man ska tänka till ordentligt innan man skaffar hund, det är en annan individ man har ansvar för och då måste man vara säker på att det finns tid. Du verkar vara en staffe människa, och jag kan inte låta bli att undra varför du tar så hårt i att många andra inte rekommenderar en staff till vem som helst?
Värnar du inte om rasen så att den inte hamnar i fel händer? De staffe människor jag känner är måna om att rasen hamnar hos rätt människor då de inte vill att rasen ska få ännu sämre rykte!
Och jag har absolut inget emot rasen varken pga utseende eller för att de är terriers.. men jag vet att samhället är väldigt reserverade mot dem pga allt ont som händer runt och med dem och de är främst för att hundarna får fel/dålig uppfostran, ingen stimulans och hamnar helt enkelt i fel händer.

Jag tycker att Staffen är en underbar ras som platsar i en aktiv barnfamilj som kan tillgodose behovet av den fysiska och mentala aktivering som just Staffen kräver för att må bra. Dock tror jag att skaffa en Staffe-valp som första hund (?) i samband med ett spädbarn + ett litet barn är lite att utmana sig själv väl mycket. Jag har två små blandras vovvar på 2,5 och 1,5 år av mer okrävande karaktär, de hänger på allt vi hittar på men reagerar inte negativt på lata dagar heller. Älskar barn. Men jag tackar ändå min lyckliga stjärna för att det är 7mån kvar tills vår första bebis kommer (om allt går väl), minsta vovven är fortfarande omogen i sättet och behöver träning varje dag, det krävs tid och tålamod. Dessutom skulle jag få väldigt dåligt samvete om jag inte hade tiden att lägga på valpen som krävs för att ge den tillräcklig stimulans. Men det kanske ni tillsammans har, följ hjärtat, men ta inga beslut i närheten av söta valpbilder ;)

Japp, jag är en staffemänniska. och självklart vill jag att en staffe hamnar i rätt familj, för att inte få dåligt rykte. Men jag reagerar lika mkt på att folk säger att staffar är så otroligt krävande. Då jag anser att dom inte är det. Jag tycker inte att mina brukshundar ens kan jämföras med mina staffar. Staffarna behöver inte alls lika mkt träning.

 Hur gör alla uppfödare som har en 5-8 staffar hemma+ småbarn? Hur kan ni då kalla staffarna krävande? Och dom hundarna mår hur bra som helst. Visst dom får inte egentid varje dag. Men flera gånger i veckan så får dom det. Förklara det för mig tack.

Du säger själv att alla hundar går att forma och detta är väl ett bra exempel på det. Hur klarar sig brukshundarna på kenneln? Jo det anpassar sig precis som staffen och alla andra raser, men det säger ändå inte att det är det bästa för hunden i längden. Jag tycker inte att en hund på kenneln går att jämföra med en hund i hemmet. Har varit på många kennlar där hundarna har bott mitt i stan i en lägenhet högt upp och fått komma ut på enbart kissrundor 2 ggr om dagen och jag tycker inte att det är schysst. Hade det varit hos en privatperson hade det inte varit acceptabelt då det ansets att man haft för lite tid.

Jag sa inte att alla staffar var krävande utan jag kan bara uttala mig om de som jag har träffat och jag upplever att de är de och väldigt energiska. Skulle absolut inte rekommendera en hund av bruksras till en familj med eller utan barn om de inte visste att det hade 100 % tid. Jag tycker att alla hundar är värda den tiden och har man inte den tiden att ge ska man avstå från att skaffa hund. Visst kan saker förändras med tiden men går man i hundtankar bör den tiden absolut finnas de kommande åren då det kan ligga mycket träning bakom att få en trevlig hund. Vår grannes pudel är ett energiknippe och går inte speciellt mycket, och hade han fått gå mer och få mer stimulans hade han varit en mycket trevligare hund.

Vår labbe vill inte heller bara gå kortare promenader utan vill arbeta och behöver springa mycket. Får hon inte arbeta blir hon rastlös och får hos inte gå längre svängar så blir hon tjock. Labbar sägs vara trevliga familjehundar men det kräver ändå mycket tid för motion och stimulans och finns inte den tiden bör man inte ha hund.

Alla hundar är trevliga om de får den tid de förtjänar och behöver.

Men det är fortfarande skillnad på en energisk hund och en krävande hund.

Ja självklart men de jag har träffat har varit både och.

Jag tycker verkligen att ni ska ha djur och barn ihop.. men jag skulle verkligen inte tänka tanken på att skaffa en valp. det blir lite som att ha 2 bebisar på en gång som ska vaktas så de inte äter sånt som inte ska ätas, det tuggas över allt, ska kissa/bajsa efter varje lek/mat & sömn kanske till och med om man har otur ska ut på natten så då ska man kliva upp för valpen och sen kanske bebben vaknar med.. Nja om jag var er skulle jag ta en äldre hund där "allt" redan funkar bra så man kan ägna de tuffaste timmarna till att bara ta hand om bebben. Djurskyddet har offta väldigt fina och trevliga hundar ute :) jag har själv tagit en tik där och hon är hur underbar som helst och lugnet själv och sen om det inte funkar av någon anledning får man lämna tillbaka hunden till dom.

Lycka till Mvh Flisa  

Jag ser bara sitsen litet barn, bebis, staffe valp och en ensam mamma hemma.. Fatta själv ekvationen!! Ingen valp alls i det läget är att föredra oavsett!

staffar är ingen bruksras!!!

Nej men det ÄR en väldigt aktiv ras. Absolut ingen soffpotatis och speciellt som unghingst far dom gärna runt som raketer. Ochdom behöver mkt hjärn stimulans. Hur 17 ska en ensam mammaledig med ett spädbarn och ett litet barn kunna tillfredställa det? Nej som jag sagt innan.. Vänta med valp.

Jag lägger ner det här nu! Då vi inte kommer komma fram till nått iaf. Vi tycker för olika och har helt enkelt olika uppfattningar om hur rasen är och ska vara.

Men jag är därimot nyfiken på vad TS har beslutat. Kommer ni skaffa valp eller vänta?

Jag tycker nog att ni ska vänta med o skaffa hund det är nog jobbigt med barnen :)
Valpar tar ju så mycket tid.
Vi har också en staff och hon var ett riktigt monster när hon va valp hade sönder allt och bet en i fötterna och ahhh...hemsk..och då har jag ALLTID haft hund :) Nu är hon iofs 9 år och är hur lugn som helst men det är en envis och egen hund. JÄTTE envis :P

Jag tycker det är löjligt att försvara staffen som en perfekt hund till precis alla på jorden bara för att man gillar staffar. Jag gillar dom oxå. Jag har en rottis men jag anser inte att den rasen passar precis alla. Jag tror inte att någon valp passar ts för tillfället för tiden kommer inte att räcka till!

den är inte perfekt tro mig hehe :P
det är min sambos hund ifrån början men jag skulle aldrig skaffa en sån ras...för egna och lite knäppa i psyket.
Både våran o 2 staffar till vi känner är likadana med o va rädda o skaka o ha sig :)