En fråga till er andra, med eller utan barn...
Är jag dum som dejtar en kille med barn?
Alla mina vänner tycks tycka det och säger att jag tar mig vatten över huvudet. Och vill jag verkligen ta på mig ett sånt projekt osv?
Ps jag har själv inga barn...
Nej det tycker jag inte att du är, jag har inga barn, jag dejtar gärna någon som har det.
Dels för jag inte själv är så sugen själv så då behöver man inte känna någon press direkt och dels för att det kan säga rätt mycket om killarna, iaf de jag har träffat, i mognadsfas och ansvar, de är inte så många som är sugna på att leka runt då de har någon att ta hänsyn till.
Något som är viktigt för mig dock är och det kan man iof inte bestämma själv, är att det är bra eller någorlunda ok relations med barnets mamma, orkar inte med massa bråk, skitsnack etc..Kanske för att jag är skilsmässobarn själv o minns hur mycket mina föräldrar bråkade.
Är 3 barn nåns sort gräns man bör akta sig för?
Jag känner så varje gång, hatar det där... att killen ej har de där riktiga känslorna för än, har också tidigare erfarenheter som fått mig att känna att aldrig mer.
Men jag känner samtidigt att man måste få unna sig och känna sig lycklig om än för stunden och pepp pepp här nu:) o våga chansa och jag håller tummarna!
Tror också att går man och är rätt oavsett om det är för någon man har känslor för, en konflikt, eller liknande så känner nog den andra parten det på sig och då kan det bli ännu tokigare och missförstånd.
Jag var på dejt i lördags med en kille, vet ej om vi ska ses igen, har pratat i telefon senast igår och han är en sådan som jag kan falla för o bli sårad, det vet jag.. du vet guld o gröna skogar från början. Han snackar väldigt mycket om vad vi ska göra för saker men får se om han menar det också.. Här väljer jag att skydda mig och ej vara för på men ändå chansa:)
Pappa sa alltid just det att livet är fyllt av överraskningar och chanser i livet... och att det är upp till mig att ta vara på det..
Inte om känslorna är rätt! Fast finns en del saker att tänka över. Du behöver fundera över om du skulle kunna leva med att han HAR barn. För dom kommer ju alltid att finnas där, så en kille med barn kan inte ge dig samma mängd uppmärksamhet ex. som en kille utan; enbart pga av tidsfaktorn. OM du kan leva med det, så behöver du nog faktiskt träffa hans barn(på neutralt vis) snart för att se om det klaffar någorlunda mellan er. Det behöver det liksom göra, om det var något långsiktigt förhållande du hade sikte på... (tips är faktiskt att köpa med sig nått litet till barnen när man ser dom första gången; kanske kan kallas muta, men det kan faktiskt fungera bra.. *skratt*)
Nä nu ger jag upp den här dejten/killen!!!!
Nu har vi bråkat igen och han anklagar mig för att vara osäker/misstänksam osv.. och jag förstår INGENTING!!! Känner mig falskt anklagade! Jag är värd bättre!
Så nu ger jag mig ut i dejtingdjungeln igen.
Såg även att han nu i sin profiltext hade lagt till frasen "Har du barn sen tidigare är det ett stort plus :)" Jag tar det som riktat mot mig. Eftersom han tidigare sagt att han inte trott på att jag skulle klara eller vilja ändra mitt liv efter hans med 3 barn.
Så vill han hellre ha nån annan MED barn så... fine.. låt inte mig störa liksom!!!!
och jag vill att det ska kännas bra. Känna det "där" när jag träffar någon. Annars är jag hellre själv.
