Hur överleva i nätdejtingdjungeln?!

Jag vet inte. Orkar inte bry mig mer nu. Jag skrev tydligt att jag inte ville åka på någon kräftskiva utan honom. Har han fler på gång så får han väl försöka med dom. Jag kan inte göra nåt åt saken. Går jag på mer nu lär jag väl bara förvärra saken. Men jag tycker ändå inte att jag har varit för på efter omständigheterna.

(gräver ner mig i en grop och antar att jag förblir singel för evigt    ) 

Jag tvivlar på att det är samma sak, men det kanske är bättre än inget. Inte snällt sagt mot dig kanske, men jag är så depp just nu.

Eller när folk inte kan ge klara besked. Varför ska det vara så svårt för så många. Det gör mig klart irriterad.

Fast om man fortsätter att hålla igång det hela precis som den här nissen gjorde. Varför tex säga att jag gärna får följa med på hans båt? Varför ställa en massa motfrågor och undra om hur jag har det och hela tiden spela på en massa saker som vi pratade om förut. Om jag inte är intresserad av någon kanske jag inte omedelbart säger tack och hej om ett visst intresse ändå finns. Men jag skulle nog inte hålla igång det så pass som Mr T har gjort.

Jo det kan ju vara så.
Lite oklart är det väl. Han har varit skild i sex år. Om han har haft något förhållande sen dess vet jag inte. Det var inget jag ville fråga om och mina förhållanden sen skilsmässan kom inte heller upp. Men det är väl inte omöjligt att något funnits mellan skilsmässan och nu. Det är väl snarare sannolikt. Jag har faktiskt funderat på redan tidigare om han kanske hade något som låg och bubblade som han inte riktigt visste om han ville göra slut med eller inte.

Bra att inte bara jag ångar på som en vält då. Jag skrev det jag ville sms:a först på sajten också och råkade tydligen skicka iväg det (liten svordom), vilket inte alls var meningen. Jag fick ett lika konstigt svar på det. Men jag valde att inte svara tillbaka. Nu får han nog komma med något mer konkret om det ska vara nåt. 

Fast det var bara 10 minuter sen. Ge det lite mer tid i alla fall. Grejen är väl att även om man gör bort sig (eller inbillar sig att man gör bort sig) så får man kanske ett bättre besked.

Fast jag vill inte på den där dumma kräftskivan nu.  Blä. Men jag tänker inte skicka något mer till honom. Men du menar inte ens svara om han skickar nåt? Usch det blir svårt. Jag tror att jag har en reflex i mig som gör att jag svarar på allt. Även om det är en person som inte intresserar mig, men då skriver jag det.

Jo det är väl så jag ser på det också. Bättre än att gå och tänka på om man skulle ha skrivit i alla fall. 

Leta vidare. trist trist

Ja var bor jag... ungefär 3-4 mil norr om utan att outa mig för mycket. Barnen är 16, 13 och 10.    

Alternativet är att inte lämna de två äldsta barnen ensamma över en natt. Därför är det lite knepigt. Jag var osäker redan innan.