Inlägg från: kristinah |Visa alla inlägg
  • kristinah

    Hur överleva i nätdejtingdjungeln?!

    God Jul alla! Vi ses om ett par dagar!

  • kristinah

    Dagens goda gärning avklarad. Stoppade en kvinna att hoppa framför tåget idag...så nu känner jag mig minst sagt både lite skakig och stolt om vartannat

  • kristinah

    Glädje, hon hade just blivit utskriven från psyket. Polisen körde henne tillbaka dit. Hoppas innerligt att hon får bättre hjälp än hon hittills fått

  • kristinah

    Jag har pratat av mig lite med en kompis som är psykolog. Hon sa att det inte är många som faktiskt agerar i en sån situation. Så nu känner jag mig riktigt styrkt och stolt och tänker använda mig av detta i dejtandet. Jag blev än mer övertygad om att jag duger så förbaskat bra Att jag inte tänker ändra mig och förändra mig för att passa in. I'm special!

  • kristinah

    Saknar min bästaste skåning..
    Var har du tagit vägen?
    Det har ju gått flera dagar nu.

    Ett litet livstecken så är jag nöjd  

  • kristinah
    Anonym (Sa) skrev 2011-12-26 15:00:50 följande:
    åh, vilken GO och BRA människa du är! Rörd jag blev av din berättelse.. Och HOPPAS dom håller henne kvar. En väns bästa väns fru tog livet av sig nyss. Hade fått med sig flera PÅSAR(inte små) med dödliga tabletter hem från psyk. Ibland undrar man om en del som jobbar där har lust att hjälpa sjuka människor att dö. Ursäkta om det är en grov sak att säga; men seriöst; att skriva ut påsvis med dödliga läkemedel till en person som är självmordsbenägen är ju som att sätta vapnet i handen på personen.

    (men vet, dom kan vara bra med; är blandad kompott)

    Tror hur som helst din medmänsklighet kan få stor betydelse för henne; om hon får bra hjälp nu. Sådana handlingar kan ge trasiga människor stort hopp. (och inte alla skulle våga ingripa)
    Men hu..
    ja man undrar hur de tänkte då

    min psykologkompis sa det att det är tufft både för personalen på psyk och de sjuka just kring storhelger. Men lite bättre koll tycker man att de borde ha.

    Det var min kusin som såg henne och gjorde mig uppmärksam, sen iakttog vi henne under ca 10 minuter - vi stod 50 meter bort och på perrongen stod det massor av andra.
    Ingen gjorde ett skit - de kanske inte ens tänkte på vad hon såg att vara på väg att göra.
    Så när de ropade i högtalarna att tåget var på ingång så sprang jag (observera att jag mycket sällan springer...) och sa helt sonika: Gå bort från kanten! - och när hon gjort det så frågade jag: Hur mår du? Tänkte du verkligen hoppa?
    Hon såg INTE ut att må bra nånstans och hon sa att hon nog hade tänkt att gå ut framför tåget och sen sa hon att hon just blivit utskriven och att hon inte mådde särskilt bra - helt lugnt och stilla sen vände hon sig om och gick.

    Så eloge till min mycket observanta kusin och till mannen som jag bad följa efter henne och se till att hon fick hjälp och till konduktören som ringde polisen. 
    Så vi var några stycken som hjälptes åt. Och det var helt odramatiskt.
    men tydligen kan det räcka att man bara visar att man ser, att man avbryter tankegången med ganska tydligt:Jag ser dig och vad du tänker göra! typ
    Sen att det är vanligt att man har tagit nån slags drog/alkohol för att våga och även kan vara beväpnad för att man har paranoida inslag i sina tankar...det hade jag inte en tanke på.
    Men jag tänkte att jag iaf måste göra det lilla jag kunde, jag tror inte att jag hade fysiskt hållit henne fast....men jag vet inte.

    jag hoppas så innerligt att hon kommer att få må bättre snart...
     
Svar på tråden Hur överleva i nätdejtingdjungeln?!