Hur överleva i nätdejtingdjungeln?!

Var visst på sista sidan haha.. :P

I vilket fall: Kan inte låta bli att chatta vidare med min galna dejt, jag vill träffa honom igen. Så, förr eller senare slutar det här inte bra. Plockar ni ihop spillorna av mig? 

That hurts!

Visst kan jag laga mig själv, men det tar tid, jag är fortfarande rätt trasig och det är drygt. Skulle behöva att bara få vara ett tag men jag får nog inse att det helt enkelt inte händer i mitt liv. Men allvarligt, jag har tagit mig igemnom jävligt många betydligt jobbigare grejer än om mr knäppis bestämmer sig för att leka rejält med mina känslor. Läget är som det är och jag vill veta hur det går. Har dock lagt övrigt dejtande på is och inser att det nog kommer att dröja ett tag tills jag vågar mig på det igen, så vi får väl se vad mr knäppis gör... Men jag springer inte med ögonbindel, har väggen i sikte :P  Jag vet att han troligtvis bara leker ovch jag får helt enkelt ta det om det är så, finns n¨ågra saker som gör att jag funderar på om läget kan vara annorlunda men tror eg. inte det. Dock tänker jag helt enkelt ta reda på det. Är trött på att folk inte kan tala om var det står oavsett läget lixom och nu vet han vart jag står. Resten är mer eller mindre upp till honom.  Om han nu väljer att leka vidare med mina känslor kan han iaf inte påstå att det var omedvetet. Jag klarar mig, kanske mår skit ett tag men sånt är livet. Så bra som jag mådde när jag var med honom har jag inte gjort på jag vet inte hur länge och hade aldrig räknat med att kunna göra så det får helt enkelt vara värt det för att utforska den lilla, lilla möjlighet som finns.

Hoppar in:

Man behöver inte alls ha dåligt självförtroende för att man är osäker på om personen man träffar pallar med ens dåliga sidor. Jag kan ju tycka att mina bra sidor väger upp det men det betyder ju inte att killen i fråga gör det. Vi resonerar alla olika och i så fall är det helt enkelt fel kille.
 Det ena behöver väl inte utesluta det andra? Bara för att jag undrar om killen gillar mig som jag är betyder det inte att jag låter bli att känna efter om killen är något för mig och om jag kan leva med hans dåliga sidor. Men det gäller lixom att båda dessa delar funkar om det ska kunna bli bra. Jag måste hitta någon som gillar mig precis som jag är men han måste ju också vara någon som jag gillar precis som han är. Funkar det bara i en riktning så lär det inte fungera. Så om man är intresserad av någon vill man ju självklart pejla in hur den pallar de dåliga sidorna också.

Tack! Hoppas kan man alltid  men vi får väl se hur det går.

För att skingra tankarna loggade jag in på hp:

Nya besök, flirtar och mejl

Senaste 5 besökarna har tittat in: 4, 22, 6, 15 resp 74 ggr

2 flirtar: en från den vettigaste killen jag mejlar med på hp, och en från en kille som just skickat sin 3:e flirt men inte varade när jag mejlade, hrm?

2 mejl, från vettigaste killen och mr 74ggr... Ingen lust att svara på något.

Tänkte kolla när jag och knäppis eg började mejla men de mejlen fanna inte kvar, hittade från 27 mars men du hade vi mejlat ett tag redan. Kan dock inte varit länge men det jag hittade var långtifrån första mejlet iaf.              

Jo, du har rätt där. Känner igen det där med vardagen också. Just nu vill jag känna att jag verkligen fixar allt själv. Förresten slog det mig i fredags att jag aldrig bott själv innan ju (enda vuxen alltså). Bra att det tog 2 månader att komma på... xD Tokskönt för övrigt! Utom när jag svär över att jag inte är händig då. :P

Försökte också låta hjärnan sköta det hela men det gick ju sådär för då hade jag inte fastnat för mr knäppis, men det har jag nog. Suck!  

Lemonina: Hur går det egentligen med killen på den vita springaren? Har inte riktigt hängt med där känner jag...

Oh, och om jag inte varit så förbannat säker på samma sak hade jag skilt mig för en massa år sen. I vissa lägen gör man bäst i att inte försöka, bara så att du vet.
 Kompromisser kan vara bra, men om man utveckas åt helt olika håll kan det innebära att ingen blir nöjd.

Det är inte någon garanti det heller, för folk förändras. Ibland till det bättre och ibland till nbågot som är otroligt långt ifrån den person man en gång lärde känna.