Hur överleva i nätdejtingdjungeln?!

har någon dejtat masterpiece av er på HP ? 

haha myrling han har såna ögon bara han va jätte trevlig,kom i sin Audi A4 opå detjet med en blomkvast  jag tror masterpiece tagit bort sig från HP,såg att han va inne på min sida för 1 timme sen men nu är han borta då,lika bra TÖNT som inte kan uppvakta mig.

Fy fan alltså. Här har man investerat månader av chat för att lära känna en människa. Allt känns bra, hennes profilbild är en ansiktsbild som hintar om en späd och fin liten donna. Hon tränar mycket vilket fick mig att reagera med rädsla för att hon var nåt fitnessfreak.

Nu har jag luskat reda på fler bilder på henne. Helkroppsbilder. Fanns inte i mina tankar att hon skulle va en padda! Hon är en padda! Känner mig så grymt besviken. Finns inte en möjlighet på denna jord att jag skulle kunna falla för detta träsktroll. Vad gör man nu? Vi har bestämt en dag då vi ska ses. Hon är ju bra på alla sätt och vis förutom att hon ser ut som hon gör. Bästa vore väl om hon sagt det lite tidigare.

Ska man bara försvinna utan att säga varför? Ska man ses en gång ändå bara för att va snäll? Ska man säga som det är? Vill henne väl, inte såra henne och absolut inte skapa några förhoppningar hos henne. Verkar va en jättebra människa.

Hade kunnat tänka mig ha henne som vän innan om gnistor uteblivit efter första mötet, men har svårt att ens se den möjligheten nu när jag sett den nakna men påklädda sanningen om form och figur. Usch va ledsen man blir.

Min dejt tror jag kommer balla ur för jag inte kan se honom mer än varannan vecka och jag tycker ej det är något problem alls, jag kan lägga fokus på mig, mitt jobb o träning o sånt.. men blir lite fundersam att han skapar problem innan de ens finns. Var inte jag som verkligen ville ses igår även om det ej gick..
Nu längtar jag dock till helgen så jag får se honom.
Jag som är den som alltid analyserar o så fick säga åt honom att sluta och bara njuta här o nu..

Lite nyfiken på han i Helsingborg, har ju dejtat ett par stycken därifrån.. vilken site har ni träffats på?

Åh vad jag längtar tills nästa helg  men vill samtidigt inte ha så höga förhoppningar men det har vi redan båda två..
Vad tycker ni, han kör ju 50mil för att träffa mig, vem ska då betala drinkar och mat ute? jag är gammeldags där jag vill att mannen betalar första daten, blir lite avtänd om han inte gör det...men det kanske är lite annan situation nu.... svårt det där

F-n jag kunde inte låta bli, jag var tvungen att skriva i ett meddelande på hans fb:Hmm vi har väldigt olika "gilla-markeringar här på fb".
Fy vad dumt av mig men jag kunde inte låta bli! undrar hur han kommer att ta det. Nu blir jag helt nervös.

Jag har pratat om min svartsjuka för många år sedan... men jag tycker det här är annorlunda. Min fd kille brydde sig inte bröst, och hade inte en massa bilder på porrmodeller. Ingen annan av mina killkompisar har sådant på sin fb-sida... känns så tonårsaktigt.
Men visst är det läskigt att jag inte kan styra över mina impulser när jag vet att det kan skada... jag tycker ju jättemycket om honom annars men jag hänger upp mig och blir så besviken att han är en "sådan" kille.

Då är jag tonåring jag med. Och minst hälften av männen (och kvinnorna) i min bekantskapskrets

Efter en liten pratstund igår så har vi båda inaktiverat våra konton på HP.. får se vad detta kan ge nu..längtar till helgen nu så jag får träffa honom o rå om honom lite..

Ville bara titta in och säga ett par ord kring mina erfarenheter då jag följer tråden i smyg ännu

För ca 2 mån sedan bestämde jag mig för att lägga ner/pausa min nätdejting. Kändes för energikrävande till det klena resultatet det gav. Men hängde kvar bl.a här för att prata lite dejting.

Såg ett i mina ögon roligt inlägg och gav en kort komplimang till en av trådskrivarna här. Det ledde till vidare kontakt och en helt underbar kemi oss emellan. Vi träffades och jag tror nog man kan säga att ljuv musik uppstod.

Det är nu 1½ månad sedan och det känns minst sagt underbart. Så tack TS för en lysande tråd