Nä nu har jag fasen följt den här tråden i över 500 sidor utan att skriva någonting, det säger ju en hel del om mig iaf
Känner mig ganska körd på dejtingmarknaden även om ni här ger mig hopp om motsatsen.
Morsa med två barn, jobbar heltid och ägnar väl egentligen typ all min lediga tid åt barnen. Bor i en ganska liten stad i småland och fattar inte hur f*n jag ska kunna träffa någon, därav anledningen till att jag gett mig ut på nätet för att söka efter kärleken. Ett par dejter har det varit men med lite framgång.
Problemet för mig är nog att jag har gått omkring och trott att jag typ ser bra ut eftersom jag aldrig förr haft svårt att ”få killar” så att säga. Jag ser i princip lika dan ut idag som jag gjorde för 8 år sen när jag senast var singel. MEN jag har nu börjat förstå att jag inte är speciellt snygg då killar i princip alltid dissar mig så fort de har fått se ett kort. Nu är inte utseendet det viktigaste i livet men det har vi väl alla fattat att när det gäller nätdejting så blir det ju tyvärr en dealbreaker. Däremot så har jag fortfarande ganska lätt att få någons intresse IRL så att säga. Kontentan av detta måste ju då vara att jag aldrig har varit speciellt snygg från början utan det har varit andra anledningar till att killar har varit intresserade och det är ju bra, men inte när det gäller nätet och jag har sällan möjlighet till att ”ragga på krogen”. Dock en lite jobbig insikt för min del
Jag är ganska nybliven singel, men känner mig definitivt redo att träffa någon ny då mitt förhållande egentligen varit slut sen länge, så har jag inga som helst obearbetade känslor kvar. Jag vill bara träffa någon NU! Någon riktigt bra då förstås, och inte bara för sakens skull.
Ojoj, nu har jag kanske varit lite väl personlig så här första gången och nästan rabblat upp halva mitt liv. Men det var faktiskt rätt skönt att få det ur sig.
Hej, förresten!