Hur överleva i nätdejtingdjungeln?!

Och jag ska också dejta i helgen. Träff nr 2 med samme man! Premiär sen jag började hänga på HP i juli... Har aldrig blivit mer än en dejt tidigare. Vi har messat lite under veckan och spelat wordfeud, haha... Jag känner i alla fall att det ska bli kul att träffa honom igen, det är väl en bra början? 

Tror sillgrisslor har lite dålig andedräkt...

Har hittat min dröm-man! Underbar bild där han ligger bakåtlutad i soffan iklädd linne... Med följande presentationstext är det helt OMÖJLIGT för mig att inte bli störtförälskad:

krammmmmmmm till ni som besöker min sida .... FRAN VÄNSKOP TILL FÖRHÅLANDE ELLER SERBO MEN KORT ROMANS KAN UTVÄCKLAS om man er överens varmt kramm till dem som titar på min profil krammm 


 

Det var du som var inne på min... Ska vi gifta oss nu då? 

eeey, killen, jag känner din morsa...

ja, jag är INTE att leka med!

Så du får inte komma ut och leka för din mamma?

Men jag är inte okänd, du har ju varit inne på min sida? Fast du har ju inte känt på mig förstås...

Man ska visst känna efter före, har jag hört. 

Jag var också på dejt igår, nr 2 med samma man. Han är trevlig och så, men jag vet inte... Kanske är jag inte redo, kanske är han inte rätt. Hur vet man? Jag vill ju bli pang-bom-kär! 

Nä, jag menar inte att jag skulle bli kär vid första ögonkastet, det tror jag inte på. Jag vill nog bara att det ska kännas lite mer än det gör, men det är kanske för tidigt? Jag kan inte säga att jag är direkt attraherad av honom, men han är mysig att krama. Jag har liksom ingen erfarenhet av att attraktion växer fram så småningom, kan det göra det? De jag har varit med innan har jag lärt känna och gillat och så har vi kommit nära och då har det slagit gnistor. Men å andra sidan har ju det inte hållit i längden... Svårt detta. Kan det inte bara vara lite enkelt?!?

Sant...

Nice!
Det är ju så jag vill känna också...

Jo, det tror ju jag också. Det är bra att få ventilera det hela. han sa när vi träffades att han hade känt sig "pirrig" innan vi skulle ses, men det gjorde ju inte jag. Och gör inte alls vid tanken på honom, så nej, tyvärr. Jaja, jag har inte lovat någonting eller gjort/sagt något som jag kan ångra, så det är bara att ta tjuren vid hornen och säga som det är. Bättre nu än senare. 

Återigen är jag där att jag vill lägga ner det här med nätdejting och istället vänta på att jag faktiskt träffar någon IRL. Jag tränar kampsport bland en massa grabbar och det är terminsstart nu vilket innebär att det kanske dyker upp några nya kandidater!  

Jag kommer!

Åhh, jag slipper vara singel mer! Kolla vad jag fick på HP nyss: 

"Min första insinkt säger mig...Ja!!!!!
Du är ju Godis vännen!!
You are LOVE!!!!
Så Vacker!
Kyss vännen! Fin du är..Gift dig med mig..blink!!!
Vem är du egentligen...var finns du?"

 

Jag har avreggat mig på alla dejtingsidor nu... Pallar inte. Jag tror att det är bättre för mig att vänta ett tag, eller hoppas på att jag träffar någon IRL. Innan har jag känt mig så otålig, velat skynda på det hela på något vis, men så känner jag inte nu. Jag får väl vara singel så länge jag är singel, helt enkelt!

Jag kommer säkert att bli frustrerad igen och kanske registrera mig igen, men just nu känns det helt klart bäst så här.