Hur överleva i nätdejtingdjungeln?!

nej visst, jag skulle inte heller lägga till någon efter väldigt kort tid, men om man har pratat några veckor hade jag lätt kunnat göra det

men det här med nätdejting verkar ju verkligen inte vara min grej, EN person har jag lyckats få en dejt med under de här 1,5 åren...

Utseenden har ju sällan med lycka att göra oavsett kön. Många snygga/vackra människor tycker det är mer jobbig än roligt eller iaf mina vänner då

Jag och min kille hittade varandra på E-kontakt :) Det gick fort från att vi började prata tills vi sågs! Men nu är vi sambos och varit tillsammans i 2 år :D Han är min drömman! Så nätdejting kan helt klart vara fantastiskt.

Fast jag skulle kunna tänka mig att lida av att vara för vacker

Men då är frågan...Har du bara fått chansen en gång eller har du bara tagit chansen en gång?

Inte jag. Skulle aldrig palla i längden, det räcker som det äroch allt konstigt som jag drar till mig ändå. Personlighet kan man tydligen få många att kroka fast sig på ändå

Alltså kom på att det lät knasigt. Menar nu inte att jag är ful, men jag är inte snygg heller, bara ser helt vanlig och normal ut typ

det förra. Visst, det är en del som jag inte ens har svarat på, när jag sett från början att det liksom inte skulle funka, men jag har svarat på alla vettiga, tycker jag. Men det har bara runnit ut i sanden, fattar inte vad jag gör för fel. Har fortfarande kontakt med killen jag träffade dock, han är trevlig.

Det där med facebook, att vi lade till varandra så tidigt.
Det var lite såhär jag tänkte:
-Vad har jag att förlora? Våga vinna lite för tusan bövlar!

Jag ångrar inte att jag lade till honom, måste bara försöka ignorera sånt jag inte vet något om.
Han är trevlig och jag har inget på FB som jag har behov av att dölja.
Ja, han kan se mina vänner och familj, so what liksom...vi hade pratat tillräckligt länge för att jag kände viss tillit inför honom, att han inte var ett psykfall =)

Men i framtiden kommer jag inte lägga till innan vi träffats och inte innan vi blivit ett par.
Finns för mycket att missförstå.

Nä, nu har jag surrat med den blyga, unga killen länge. Och han är bara SÅ mesig.Som nu har han hållit på en halvtimme på msn om att han inte vet vad han ska göra i morgon, att han funderar på att åka en sväng, att det vore skojigt att hitta på nåt..

Jag är en för tuff tjej för honom. Men vill ju inte såra stackaren. vad gör jag? Han är skir...