Toboas skrev 2011-08-07 12:50:02 följande:
Ifall du inte läste Johan75 utmärkta svar:
Johan75 skrev 2011-08-07 12:12:33 följande:
Enkelt - "etern" är ett begrepp som lever kvar trotts att den ursprungliga defenitionen har bevisats inte finnas. Strålningen går således INTE ut i etern.
Ring en radiostation och fråga hur deras signaler når din radiomottagare så kommer de förklara att "etern" inte är någonting som behövs för detta.
Trots att Einstein städade bort etern 1905, med speciella relativitetsteorin (SR), förblev han själv bara övertygad i elva år. Efter att ha introducerat den allmänna relativitetsteorin (AR) 1916, började han tveka. I ett tal vid Universitetet i Leiden 1920 tog han upp denna tråd och sade bland annat:
”But on the other hand there is a weighty argument to be adduced in favour of the aether hypothesis.
To deny the aether is ultimately to assign that empty space has no physical qualities whatever. The fundamental facts of mechanics do not harmonise with this view. For the mechanical behaviour of a corporeal system hovering freely in empty space depends not only on relative positions (distances) and relative velocities, but also on its state of rotation, which physically may be taken as a characteristic not appertaining to the system in itself.”
Herbert Ives, den förste som framgångsrikt lyckades mäta hastighetseffekten på klockors gång, skrev i Science (1940):
”I have considered the popular claim that the aether has been "abolished" [...]. Reverting to experimental findings I have reviewed the experiment of Sagnac(1913), having in mind the claim that the aether can not be detected experimentally. I have asserted that, in the light of the experimentally found variation of clock rate with motion, this experiment does detect the aether.”
På samma vis resonerade Dirac (1951) i en artikel i Nature, med titeln ”Is there an ether?”:
”We have now the velocity at all points of space-time, playing a fundamental part in electrodynamics. It is natural to regard it as the velocity of some real physical thing. Thus with the new theory of electrodynamics we are rather forced to have an aether.”
Vid slutet av sitt liv verkar det som Einstein blivit övertygad om att ”rumtid” är en ny form av en eter, som på något sätt tjänar som referensram för egenskapen tröghet [1](Kostro, 2000). Än i dag är det oklart hur tröghet uppstår och denna grundläggande aspekt väntar på sin lösning. Vad som före 1905 under etiketten ”eter” ansetts vara en kosmologisk referensram – ett slags odefinierat ”plenum” i absolut vila, bärare av ljus och det elektromagnetiska fältet – är kanske inte lika dött längre.
