Är det rätt att adoptera sn-barn?

Ser du ut som en indier också så är ju saken biff!

Hur kan jag förneka ett namn på ett papper? (Ja, ETT namn, ingen vet vem min pappa är) Så vitt jag vet kan mina biologiska föräldrar vara döda sedan lääänge, och i helvete heller att de är mina "riktiga" föräldrar. Riktiga föräldrar är de som tar hand om en, sörjer för en, pysslar om en när man mår dåligt osv. Inte ett namn på ett papper.

Mitt ursprung förnekar jag inte heller, jag är av Colombianskt ursprung, men det stannar där. Jag pratar inte spanska, jag käkar inte samma mat, ser inte colombianska filmer, förutom Shakira har jag nästan aldrig hört Colombiansk musik, jag dansar ingen Colombiansk dans osv osv. Jag har kort och gott noll koll på Colombians kultur och det är trots allt DET som gör en till Colombian.

Svensk kultur å andra sidan har jag bra mycket bättre koll på än många "svennar" ;)

Jag spelar nyckelharpa och var tidigare med i ett spelmannalag, jag har även spelat blockflöjr och folkmusik på tvärflöjt samt kan dansa folkdans, mina favoriträtter är pölsa, fiskbullar, blodpudding, tunga och lutfisk och den bästa musik jag vet föruom folkmusik är rock och favoritgrupperna är alla svenska...men nääädå jag är absolut inte svensk, att jag ens tänkt tanken...

Inte jag heller, denna tråd är liksom inte första gången folk gapar om att man inte är svensk om man är adopterad. Fast..jag blir nog mer sur när det skall hävdas att mina barn inte heller är svenskar måste jag säga.

De riktiga föräldrarna är de som adopterat barnen, de andra är biologiska föräldrar men inga riktiga föräldrar.

Det är inte var man föds eller vem man föds av som är det avgörande, det är vilket land man bor i och vilken kultur man anammat som avgör.

Japp! Så måste det ju vara, det är bara de som i rakt nedstigande led på båda sidor som härstammar ifrån första urinvånarna som kom via inlandsisen som verkligen är svenskar!

För DIG ja, men inse att för alla oss som är adopterade eller har adopterat så är mamma= adoptivmamman. Min biologiska pappa som du påstår är min "riktiga" pappa är en individ som med stor sannolikhet våldtog min "riktiga" mamma för ungefär 26 år sedan, vem han är är för mig en gåta då det bara står "fader okänd" på mina papper. Hur kan han då vara min riktiga pappa när jag inte ens vet vem det är, var han bor eller om han ens existerar? Lika med min bio-mamma, hon kan vara död eller levande, jag har ingen aning. Mina RIKTIGA föräldrar är de som sett till att jag fått mat i magen, kläder på kroppen, en varm säng att sova i osv. Tro mig, hade du inte ens vetat namnet på din farsa hade du ALDRIG kallat honom för "min riktiga pappa"...

Det du Butterflower behöver lära dig är att det är skillnad på ursprung och vilket land man tillhör (dvs huruvida man är "svensk", "japan", "korean" eller nått annat).
Bor man som iranier i Sverige är man SVENSK men med Iransk ursprung, man är inte iranier längre. Är man adopterad från Polen så är man SVENSK men med polskt ursprung osv osv. Pollack är man om man bor i Polen, inte i Sverige. Det är ganska simpelt faktiskt.

Ja, det måste ju bli den enda logiska slutsatsen eftersom man ärver vad man "Är" från de som man föds av, så föds man av kineser i Sverige blir man ju kines, och då måste ju dennes barn också vara kines, och barnet efter det och efter det osv...även om varje generation stannar i Sverige.

Nej, men att vara Svensk, Korean, Japan, Egyotier osv. har mer att göra än ren etnicitet. Man kan vara etnisk korean men ändå vara svenskt. Det är det du inte inser.

Visst är det det, men det gör dem inte till mina riktiga föräldrar för det, det gör dem till de som skapade mig. Simple as that.

Jo faktiskt. Det är bara av rasister/nazister jag fått höra att jag inte är svensk.

Går inte, är man född av en invandrare så är man ju och eftersom det ärvs så är man invandrare "for ever". Fast vore intressant att se hur Butterflower ska snacka sig ur det hela för jag LOVAR att det finns invandrare i hans släkt också om man kikar bakåt i tiden ;)

Mja men du vet, jag är sån där prick som faktiskt hejar på folk på gatan, säger ett vänligt ord medan jag håller upp dörren till någon osv. visst det kan ske att nån tror att jag inte är svensk tills jag öppnar munnen samt en och annan gaggig pensionär, men på det stora hela har jag faktiskt inte träffat på någon som bemödat sig med att prata med mig som inte ser mig som svensk (undantaget nassar som sagt).
Att folk har förutfattade meningar om andra är knappast en nyhet, men det betyder inte att de har rätt. När jag var yngre och mörkhyade invandrare inte så vanliga än i trakterna där jag bodde var det faktiskt ingen som trodde annat än att jag var adopterad och därmed svensk.

Sant!

Så rakt igenom sedan 1500-talet har inte en enda av dina förfäder invandrat till Sverige och gift sig med en "svensk"? Du är medveten om att det är svårt att finna nått tidigare än 1500 eftersom Sverige inte var ett land då? Med andra ord är du med 99% säkerhet lika mycket invandrare som alla vi andra ;)

Vad tusan var det Butterflower skrev som rök så snabbt?

Nä, det kan det verkligen inte ha varit, men jag kan inte låta bli att bli nyfiken...

Mmm, nästan lite synd på sätt och vis.. Fast det sparar ju blodtrycket iaf ;)