Jag har ett litet barn, ja! (trött på kommentarer..)

Här har du en till. Jos var 3020 till sina 49 cm när hon föddes; lillasyster Alma var ännu mindre: 2820 till 47,5 cm. De har båda följt sina resp. kurvor och är fortsatt små (men naggande goda! ): Jos , nu fyra år, väger ca 14 kilo till sina 98 cm och A, snart två och ett halvt, väger drygt 11 kilo till sina 90 cm. Jag har helt enkelt slutat lyssna till alla kommentarer om hur pyttesmå mina barn är; alla kan ju inte ligga på kurvorna kring medel och ovan.

Jag får oxå höra jämt att min son e stor.. visst de e han.. han vägde 4160 å va 51cm när han föddes
nu är han 3mån å väger 8240 63,5cm

Fast om jag såg en bebis som var liten och om jag skulle kommentera dte så skulle dte enbart vara i positivt syfte, liten och näpen = liten och söt.

Min tjej var väl ganska normal, kanske ngt under medel (48cm 3415g) men jag skulle nog inte ta de som ngt negativt om någon sa att hon var liten och näpen, snarare tvärtom. Så försök att inte ta åt dig

Jag har alltid varit liten och min mamma var dödligt less på alla kommentarer under min uppväxt om att jag låg under kurvorna och var "för liten".

Både läkare och folk i allmänhet fick henne att känna att det var fel på mig, och de hade värsta utredningarna om ifall det var folk i släkten som var små osv. Jag är visserligen kortare än mina föräldrar, men stannade på 158 cm i strumplästen och är väl förhållandevis normal i övrigt

Skit i folk! Klart att ungar är olika stora. Några barn ska ju utgöra den där medelkurvan det pratas om, då måst eju några vara större och några mindre, för att få fram ett medeltal...

Hmm, varför kan inte folk nöja sig med kommentaren "söt".
Min farmor kallade alltid min äldsta kusin och mig för "magra och emliga" för att vi hade smala ansikten. Min bror och yngre kusin var "tjocka och duktiga" för att de hade rundare ansikten (vi vägde ung lika mycket allihop i samma ålder).
Tänk om man skulle svara likadant till alla typer som kommenterar:
-ja, och tänk vilken stor och fin näsa du har
-ja, och tänk vad tjock och duktig du är själv
-ja, och tänk vilken bred och fin bak du har.....

Jag är så enormt trött på att höra folk säga - Vad lång hon är...! Ja, hon är lång! Jättekonstigt, med tanke på att hon har en pappa som är 1,93!!!!!!! Emilia är 3 år men ser ut att vara 4 år.

Jag gav ersättning från dag 1 och hon har växt så det knakar. Så det där med att hon är liten har inget med ersättning att göra. Jag trodde förut att det var tvärt om, men jag tror nu att alla barn har olika tillväxtperioder. Vissa växer fort i början och andra växer snabbare senare....

Det spelar nog ingen roll vilken storlek barnen än har. Vi föräldrar får nog kommentarer om storleken oavsett hur stora eller små det är...

//Jenny

Jag är också rätt less på att höra kommentarer om min dotters storlek! När hon föddes var hon 48 cm och vägde 3245gr. Jag var ungefär lika liten när jag föddes också, så det ligger ju i generna. Vår dotter följer sin kurva alldeles perfekt, men hon är ju mindre än dom flesta barn i hennes ålder.
Men nåt som gjorde mej väldigt upprörd var när en bekant till mej ifrågasatte om vi gav henne tillräckligt med mat, för hon tyckte att vår dotter såg undernärd ut i ansiktet!!! Så säger man väl iallafall inte....

Min dotter var oxå väldigt liten som liten. När hon var 2 år var hon stor som en normal 9 mån bebis. Vi fick springa på bvc och väga stup i kvarten. Men eftersom hon åt som hon skulle och var pigg och glad så slapp vi vidare utredning.....
Det hände ofta att folk talade om hur duktig hon var som kunde så mycket fast hon var så liten, kan tilläggas att hon knappt hade hår heller förräns i 2 års åldern så hon såg verkligen ut som en bebis.
Men sedan det året hon fyllde 3 satt hon igång att växa och nu som 8 åring är hon längre än de flesta.

Jag har en väninna som kallade Frida äckligt smal. Frida är lång och smal men följer sin kurva. Hon kunde ha sagt på ett bättre sätt att Frida är smal. Hennes dotter är äldre, väger mer och är kortare än Frida men jag skulle aldrig komma på tanken att säga vilken kort och tjock unge hon har. Nåja, vissa pratar först och tänker sen!

Min plutt var stor när han föddes och har varit stor sedan dess. På BB var han med marginal den största bebisen just då. Jag gick omkring och tittade på andras "små" bebisar. Lukas såg ut som en jätte jämfört med vissa *fniss*

Folk har kommenterat hans storlek, men jag har bara sträckt på mig och varit stolt över att han var så stor. Tagit deras kommentarer som komplimanger istället, "Ja han är stor och underbarast".
Tycker att ni med små och mellanstora barn kan göra detsamma. Var stolta över just ert barns storlek. varför inte svara: "jajjemensan, h*n är liten/medel/stor och bäst i hela världen för det är mitt barn".