• Anonym (Undrande)

    Bjöd inte min kompis på bröllopet, nu bluder hon inte in mig på sin födelsedagsfest?

    Alltås, så här är det. För någa månader sedan skrev jag här och frågade hur ni tyckte jag skulle göra angående min kompis som inte kan hantera alkohol på fest. Vi skulle gifta oss och jag ar rädd att hon som vanligt skulle dricka för mycket alkohol och vara jobbig, dessutom skulle bröllopsfesten vara liten och i övrigt var bara våra släkter inbjudna.

    Nåväl, eftersom flera här och främst min man tyckte vi skulle låta bli att bjuda in henne, blev det så. Hon blev rent ut sagt, väldigt sur, fast jag försökte lägga fram det fint och inte brölade att hon inte kan hantera alkohol. Jag sa kort och gott att bara släkten av ekonomiska skäl b.la är inbjuden och att det var mycket tråkigt även för mig.

    Det har nu gått drygt två månader sedan jag avböjde hennes närvaro och för det första har hon som tidigare ringt 3-4 gånger per vecka, i sort sätt slutat ringa. Hon har ringt två gånger (en på bröllopet). När jag har ringt har hon varit väldigt kort i tonen.

    Nu är det så här att vi har känt varandra i 15 år och hon har som tradition att alltid ha en liten föelsedagsfest när hon fyller år. alltid. Och jag har under dessa 15 år alltid blivit inbjuden. Men nu har hon fyllt år och jag blev inte inbjuden. Jag förmodar att det är ett straff fr att jag/vi inte bjöd henne på vårt bröllop och nu börjar jag ju allvarligt talat fundera på vår relation. Jag tycker det är urbota löjligt att hålla på och straffa någon för en sådan sak, om det nu är så. Och jag överväger att öht sluta se henne som vän. Men hur skulle ni se på något dylikt om det händer er?

  • Svar på tråden Bjöd inte min kompis på bröllopet, nu bluder hon inte in mig på sin födelsedagsfest?
  • AnneSophie
    Anonym (Undrande) skrev 2011-08-17 10:33:39 följande:
    Ja, jag är väl lite känslig också kanske? Men jag pallar inte med att någon sitter en kväll/helg och påpekar hur dålig jag är eller andra eller hur fula/dåliga saker vi har. De sprider en negativ stämning eftersom maken inte heller gillar hennes kommentarer, en stämning som jag absolut inte velat ha på bröllopet!
    TS, jag tycker att det inte direkt låter som en toppenvänskap.
    Jag är av den åsikten att man kan växa ifrån sina vänner, det är som vilken relation som helst. Ibland håller relationer hela livet, ibland bara något år och ibland kanske i...15 år. Man ska inte hålla fast i relationer som suger energi. 
    En vän är ju någon som lyfter dig, som får dig att le, som du känner dig lugn med, som man glädjs med och sörjer med och...tja du fattar. Din beskrivning av din vän är inte direkt så, eller hur?
    Är det inte så att du håller fast vid hur det en gång var mellan er, och kanske även hur du skulle vilja att det blev igen?
    Jag tror att det kanske är läge att släppa taget. Kanske växer ni ihop igen så småningom, eller så var det bara menat att vara i dessa 15 år.
  • Anonym (Undrande)
    Anonym skrev 2011-08-17 22:20:46 följande:
    Du har svaret i din egen text. Hon har blivit bjuden på alla möjliga högtider hos dig. Jul, påsk etc. Hon räknar sig som en väldigt nära vän till dig och räknade med en inbjudan till brölloppet med tanke på att hon varit hos er under dessa högtider. Hon blev förnärmad ohc hämnas.
    Ja, tyvärr är det nog så. Börjar inse att det var fel av mig att inte berätta att många som var på dessa högtider inte ansåg att det fungerade bra att ha henne där, då hon har svårt att hantera alkohol. Det blir så klart svårt att förstå varför man får komma annars, men inte på bröllopet. Men bröllopet var för mig en speciell dag, även om hon hade fått komma om det inte vore för makens skull, han vågade inte lita på att det skulle fungera och tyckte det blev orättvist gentemot hans kompisar.
  • Anonym (Undrande)
    AnneSophie skrev 2011-08-17 22:27:31 följande:
    TS, jag tycker att det inte direkt låter som en toppenvänskap.
    Jag är av den åsikten att man kan växa ifrån sina vänner, det är som vilken relation som helst. Ibland håller relationer hela livet, ibland bara något år och ibland kanske i...15 år. Man ska inte hålla fast i relationer som suger energi. 
    En vän är ju någon som lyfter dig, som får dig att le, som du känner dig lugn med, som man glädjs med och sörjer med och...tja du fattar. Din beskrivning av din vän är inte direkt så, eller hur?
    Är det inte så att du håller fast vid hur det en gång var mellan er, och kanske även hur du skulle vilja att det blev igen?
    Jag tror att det kanske är läge att släppa taget. Kanske växer ni ihop igen så småningom, eller så var det bara menat att vara i dessa 15 år.
    Nej, jag tror kanske det är dags för en "time out" i alla fall. Hon mår nog som någon skrev inte så bra, därav alla klagomål på oss.

    Sedan vet jag inte om det är alkoholist hon är eller på väg att bli. Det enda jag vet är att hon gärna dricker sig redlöst berusad på fester och liksom verkar desperat efter alkohol och dricker även sådant hon tycker smakar illa samt hembränt, men själv hävdar hon stenhårt att det blir man ju inte alkoholiserad av.
  • Anonym

    Du tog ställning till hennes värde som vän när du inte bjöd henne på bröllopet. Då kan du väl inte sura när hon anpassat sig till er nya nivå av vänskap?

    Surt sa räven...

  • RappIKäften

    Ärligt talat Ts, är du född bakom en höbal?
    Du bjuder inte din polare till ditt bröllop ,och du blir sur för att du inte får komma på hennes födelsedagsfest?

  • Douglas

    Ts det är du som har agerat fel här, inse det.

  • Ramborg

    Varför skulle "en polare" vara stött över att inte bli bjuden på ett litet släktbröllop?

    Den där kompisen är en mupp, verkar det som.

  • AnneSophie
    Ramborg skrev 2011-08-18 05:30:30 följande:
    Varför skulle "en polare" vara stött över att inte bli bjuden på ett litet släktbröllop?

    Den där kompisen är en mupp, verkar det som.
    Kan inte heller förstå detta.
    När jag gifte mig hade vi ett väldigt litet bröllop med endast närmaste familjen närvarande. Inga kompisar eller kollegor etc.
    Ingen av mina kompisar surade över det, och det blev definitivt inga "konsekvenser" för min del efteråt i form av utfrysning eller sura miner/kommentarer. Vännerna var jätteglada för min/vår skull.

    Om en person, som TS vän, inte kan hantera att hon inte är familj utan "bara vän", och därför ska straffa TS i efterhand (likt en kränkt fjortis) för att hon inte fick komma på ett familjebröllop så bekräftar det bara min initiella känsla av att det där inte är en riktig vän.

    TS, det låter bra med en "time out". Jag hade gjort likadant. Lycka till!
  • Anonym

    Vad är man vänner för om man inte kan stötta och respektera varandra? Hade jag inte blivit bjuden på min väns bröllop hade jag såklart blivit sårad men ändå stöttat hennes beslut. Skulle dock vilja att hon var ärlig mot mig om varför jag inte fick komma. Vuxna människor ska väl tåla att höra sanningen, och hade hon fått veta kanske hon hade valt att avstå alkoholen för att kunna vara med dig på din dag, för det är nog rätt viktigt efter så lång vänskap. Att hålla på att straffa varandra är bara barnsligt löjligt, de är så barn på dagis håller på "får inte jag komma hem till dig  är inte du min vän" Ring din vän och red ut situationen innan ni sårar varandra så mycket att det inte går att reparera!

  • Anonym

    Fattar ärligt talat inte hur Ts ens kan ställa en sådan här fråga...

    Ni har varit vänner i 15 år.
    Du bjöd inte henne på ditt bröllop (skit samma anledningen).
    Nu bjöd inte vännen ts på sin fest.
    Och TS är den som är sur?

    Om någon har mina sympatier så är det "vännen", inte TS.

Svar på tråden Bjöd inte min kompis på bröllopet, nu bluder hon inte in mig på sin födelsedagsfest?