Nice Girl Wrong Place skrev 2012-10-06 11:44:04 följande:
Diskussionen
Nej jag tror inte man förväntar sig en stor förändring, det är ju helt individuellt, men det är väl ett slags firande av relationen, varandra.
Handlar nog helt enkelt om romantik.
Människor behöver någon och när man gifter sig kanske man känner lite extra att man "hör ihop".
Jag tror att det kan bli mer av en börda än något annat.
Jag har två gånger i mitt liv varit säker på att jag träffat en man jag vill leva med resten av livet. Hade fel båda gångerna. Men det handlar ju om uppoffringar. Allt handlar om uppoffringar. Kompromisser. Sådant.
Jag börjar inse att jag är för ego helt enkelt. Har för fullt upp med mig själv och min dotter. Och har aldrig träffat en man som inte varit en belastning.
Men för en del funkar det ju.
Där jag får lätt klåda av tanken på villa, volvo och det förutsägbara familjelivet, blir andra lyriskt upprymda och älskar det.
Och då är ju äktenskap helt rätt.
Personligen strävar jag efter en lycklig tillvaro med min dotter och en älskare som har sitt eget liv och som jag därför inte behöver kompromissa med när jag väljer färg på soffan eller lägger 3000 kr på skor jag...behöver.
Tack för rättelsen, vissa ord lär jag mig aldrig..
Mjo jag är väl i samma tankebana, Min sambo blev lite bestört när jag nobbade hans frieri med förklaringen att jag inte vet riktigt vad något sånt kan betyda. :>
Vi bor ju redan ihop och vi parar oss hela tiden, behövs det verkligen ett papper och dyra ringar för att bekräfta det han egentligen vet, att han är min ögonsten?
För för mig så är ett bröllop just det, ett papper och två ringar (som visserligen kan vara skitfina) men jag kan lika gärna kosta på mig en hejdundrande fest bara för att?
