Trash-tråden

Jag bara oroar mig hela tiden och sen oroar jag mig för att jag oroar mig och kanske rentav oroar mig in i en dipprisjon.

Just nu oroar jag mig för att jag inte kan bestämma mig om jag trots allt vill ha ett barn till samt för Antikrist som inte riktigt verkar ha det så toppen på dagis trots att allt verkade så rosenskimrande i början. Är barn generellt uteslutande och småtaskiga mot varann? Jag vet liksom inget om barn. Ser ju bara mitt eget. Dessutom oroar miga mig för tentan om två veckor som jag inte lyckas plugga till för att jag är så orolig över allting.

*fullständigt normal*

Durå? 

*blänger*

Han fyller fem i december. Han är skärpt men har synnerligen dålig impulskontroll så jag skulle tro att han skrämmer en del andra ungar samt att de stör sig på att han bara far fram och dessutom inte begriper när de säger ifrån. Jag ser ju att det finns ungar som gillar honom också, men det är ungarna som utesluter honom som jag oroar mig för. Man måste väl ha i åtanke att de här barnen har gått på samma dagis sen de var tre månader gamla och att en ny individ inte ses med så blida ögon när den första nyfikenheten har lagt sig.

Jag läser psykologi (oh, the irony!) och visst kan jag läsa in allt på två veckor om jag bara sätter mig ner och faktiskt pluggar.  *slår mig själv i huvudet med något kantigt*

Hm. Han försökte läxa upp mig över Skype för två timmar sen men jag har fortfarande inte masat mig till skrivbordet.

Det är svårt att få något ur personalen. De verkar helt enkelt inte tycka att det är något större bekymmer. Har bara så svårt att lita på det.

Var kvar en stund i samband med lämning idag t ex. Noterade att E, som var en av dem som tog hand om honom i början, nu istället var dum mot honom. Alla barn hade kapplöpning och skulle, efter att de hade sprungit, sätta sig vid väggen. Nä A försökte sätta sig bredvid henne (hon var den enda som hade gott om plats runt sig) så vinklade hon benen åt båda hållen så att han inte kunde utan fick leta vidare. Jag sa inget till henne, men funderade på det. För mig blir sånt här så stort, men ungar kanske är såna?

Sitter och plitar på ett mail till huvudläraren.

*muttrar* Det är inte lätt att hitta exakt rätt nivå när jag ska ta upp såna här bekymmer på engelska.

Särskilt som han går på ett baptistdagis...

Fan vilken dysterkvist jag är. F'låt. Ni kan återgå till att prata om analsex nu igen. 

I mellanvästern. Har faktiskt varit här i mer än 5 månader nu. Tiden går fort när man har (o)roligt.

Jaa, jag inser att jag inte passar i tråden, det behöver du inte hamra in.