God doesn´t make mistakes

Och det tycker jag är toppen!

Problemet är bara att du inte alltid gör det på ett konstruktivt sätt. Blogginläggen om rasförädling som tagit upp här är som sagt kontraproduktivt och leder inte till mer kunskap om DS och ett lättare val för blivande föräldrar med en diagnos i handen.

Om jag vore du skulle jag rikta in mig mer på att framhålla verkligheten och hur livet ter sig med ett DS-barn. Att ge en rättvis bild av vad det faktiskt handlar om och få människor att öppna upp sin attityd kring DS och allt vad det innebär. Att skjuta skarpt från höften med ilskna inlägg som både är missriktade, anklagande och framförallt överdrivet aggressiva får inte människor att ta till sig kunskap.

Jag säger inte att det nödvändigtvis ligger på ditt ansvar att framföra kunskap om DS till andra människor. Du har naturligtvis all rättighet att agera arg och missförstådd och vad som helst i din personliga blogg. Men om ditt syfte är att göra något konstruktivt för samhället så vinner du inte med den attityden.

En nog så viktig poäng i sammanhanget.

Teoretiskt kan det lika gärna vara så att ett par föräldrar helst VILL ha ett barn med DS och väljer abort om så inte är fallet.

Diagnostiken säger ingenting om de enskilda individernas preferenser.

Jag har belägg för att samhället består av enskilda individer, ja.

Dessa individer blir dömda för sina val när deras val bedöms som något förkastligt. Det är naturligt. Man kan såklart ha åsikter om människors val men man kan inte bortse från att det är individer det handlar om och att dessa kan ta illa upp pga hur man uttrycker sig.

För att ta en jämförelse:

Jag är emot att man tar hål i öronen på spädbarn. När jag diskuterar det ämnet vill jag helst få andra att tänka om. Det gör man inte genom att skriva arga inlägg, överdriva och kalla fenomenet för barnmisshandel. Det går inte att använda ord som misshandel utan att direkt eller indirekt påstå att de individer som låter ta hål i öronen på sina spädbarn utövar misshandel.

Det är tusen gånger bättre att lägga fram fakta och ge föräldrar kunskap om risker m.m. om man vill få dem att tänka om.

Och det är DETTA man ska rikta in sig på att motverka. Inte tekniken i sig. Enligt min åsikt då.

Vad har jag påstått?

Du skriver om ert liv och er vardag. Det har jag inte påstått att du inte gör. Men du blandar upp detta med debatt på samhällsnivå och magstarka rubriker som "Rasförädling ala´ Nazitiden – Brott mot dom mänskliga rättigheterna". Det är där problemet uppstår.

Ja om ditt syfte är att påverka och förändra samhället borde du skriva MER av den varan. Jag har inte påstått att du inte redan skriver om det.Ja om ditt syfte är att påverka och förändra samhället kan det faktiskt vara FÖR mycket att uttrycka sig som du gör. Det är min poäng.

Nu vet jag förstås inte om du har detta syfte eller om du enbart skriver åsikter för din egen skull. Men jag får uppfattningen av att du faktiskt vill påverka.

Det tror jag alldeles säkert.

Men det har inte mycket att göra med fosterdiagnostik i sig eller enskilda föräldrars beslut. Ska alla gravida välja att behålla barn med DS bara för att ingen ska känna sig oönskad? Ska man känna sig oönskad som människa överlag för att det finns de som väljer abort?

Som jag ser det är det ett mycket personligt val man gör kring abort. Antingen är man för den valmöjligheten eller emot det. Man kan inte både vilja förbjuda möjligheten samtidigt som man anser att var och en har rätt att bestämma själv hur man vill ha det.

Hur menar du nu?

Människor med DS är väl precis lika mycket individer som andra. De har i allra högsta grad förmågan att bete sig elakt och plumpt åt.

Att glorifiera människor med DS är också kontraproduktivt i debatten då det inte blir trovärdig. Ärlighet som sagt. Ärlighet och fakta.

Det är alltså abort överlag du vänder dig mot?

Och hur vill du motverka dessa tankar?

På ett konkret plan.