StockholmsMammor till SeptemberBarn

Jag vågar mig på att lägga till tråden till favoriter, någon gång ska jag väl kanske föda

Äntligen   Bebislista

Frelin: BF 10/9 födsel 5/5 2505g 46 cm Jessie
Flisan79: BF 4/9, födsel 29/8. 3780 g, 52 cm. Emilia
Disa75: BF 27/9, födsel 30/8, 4465 g, 54 cm, Tilda
lilla myggan: BF 26/8, födsel 31/8, 4040g, 55cm, Aston
Blomman2010: BF 12/9, födsel 3/9, 2980 g, 49 cm, en liten flicka vars namn ej ännu är helt bestämt
SannaMac: BF 2/9, födsel 9/9, 4085 g, 54 cm, Adrian

Är verkligen nyfiken på att se alla bebisar och skulle gärna ses och snicksnacka om alla förlossningar och annat, men onsdag blir nog för tidigt för oss. Avvaktar i alla fall. Kroppen är minst sagt mör och just nu känner jag ingen brådska med att ge mig iväg nånstans. Men tids nog så kommer vi också,såklart

Konstigt... nu sover lillen efter att ha ammat järnet från mina mjölkfontäner (eller nä, i stort sett bara från höger mjölkfontän, han vägrar vänstra...) och klockan är ju ganska sen. Man borde kanske gå och lägga sig?! Men det är liksom svårt att veta hur det går till här nu plötsligt med ett nytt litet liv och så är vi ju på BB fortfarande. Är lite orolig också att han vaknar och skriker så fort jag lyckas somna. Well, mycket nytt att förhålla sig till

Jag är ju inne på tredje dygnet så är kanske därför jag känner mig otroligt konstig i humöret idag. Har sovit väldigt lite också i natt, trots att Adrian sov hela natten... Men känner att det är mycket att bearbeta med förlossningen, kommer verkligen ta ett sånt där uppföljningssamtal och prata igenom allting som hände, märker att jag ligger och går igenom olika delar av förlossningen i huvudet när jag vilar eller ska sova och när jag läste igenom journalen idag så grät jag också, olustig känsla bara. Det var helt enkelt ingen positiv upplevelse även om jag gjorde ett skitbra jobb och känner mig stolt över mig själv - och fick världens finaste bebis som belöning. Just slutet tror jag påverkar skitmycket, att de sprang iväg med honom, att han inte andades (han bajsade precis när han kom ut och det sköljde över hela hans ansikte) och att jag inte fick upp honom på bröstet eller ens höra honom skrika, Känner mig väldigt snuvad på det fortfarande

Idag har han varit väldigt mycket slöare än innan, så det oroade jag mig också supermycket för. Vi har mycket i familjen ju med olika funktionsnedsättningar och andra komplikationer, så är nära till hands att tänka att även Adrian skulle ha nåt "fel". Men oftast är det ju ingenting, han är nog bara trött efter att ha varit extremt mycket vaken (och arg!) sedan födseln. Nu i eftermiddag åt han riktigt riktigt bra, så nu hoppas jag på uppåtgående trend iaf

Japp, skönt att skriva av sig lite...

Hemma! som jag skrev i andra tråden. Sovit, ammat, bytt bajsblöja, invigt vagnen och tvättat fostervattendränkta handdukar Mår bättre både fysiskt och psykiskt idag, men ska verkligen ta vara på chansen att prata med någon om förlossningen. Just när jag tänker på slutet osv vill jag mest gråta.

På onsdag har vi återbesök på DS kl 14.30 tror jag det var, så då måste vi ju ta oss in till stan med t-bana hur som helst. Kanske kommer vi förbi och tar en kik på alla bebisar och säger hej iaf, om ni är kvar... Kan inte nån skicka mig sitt nr så kan jag höra av mig?

Halli hallå, vill någon dela med sig av sitt mobilnr till mig? Så kan jag smsa och kolla om ni är kvar på Waynes imorn när vi passerar stan

Jobbig natt i natt, han åt och åt och blev illamående (tror jag) men lyckades inte rapa honom. Kändes verkligen som att det behövdes, syntes på minspelet hur frustrerad han var... Någon som har bra raptips?

Åh tack för alla tips! Ska kolla in länken också!

velvet - Har samma problem som du med att han håller på med huvudet när han ligger över axeln. Han är riktigt stark trots att han bara är 4 dygn, lyfter huvudet och håller det uppe länge varje gång. En nyfiken rackare

Känns som att amningen nåt nya dimensioner bara idag, han har ammat ungefär var tredje timme sen kl 4 i natt och det har liksom blivit alldeles lagom varje gång, han känns nöjd men inte övermätt. Säger till fint innan att han är hungrig och somnar gott efteråt. Får se om det varar detta beteende

Men SHIT VAD MYCKET MJÖLK JAG HAR!!!! Mitt vänstra bröst bara droppar heeeela tiden, nu när jag sovit en timme var  hela tröjan genomsur och även täcket och lakanet. När han ammar från det bröstet känner jag att han nästan inte suger, mjölken rinner ner i hans mun typ... tur att vi använder amningsnapp, tror det är lättare för honom att pausa då. Men med det högra bröstet får han lite motstånd iaf och får suga mer

Ang. imorn dyker vi nog upp kanske halv 1, hoppas ni är kvar då... men jag kollar med Elin innan

Har gått bättre idag med rapgrejen... eller, han har inte rapat mer än kanske en gång, menhar inte heller varit orolig. Bajsar gör han som sjutton, tre gånger idag tror jag och nu senast ett sånt vansinnigt megalass, helt rätt färg också Usch, men jag oroar mig ändå. Är sjukt hormonell och lipar typ hela tiden. Lisa också, så vi är två hormoniacs här hemma...

Och på tal om vikt ställde jag mig på vågen idag och kan konstatera att jag tappat ca 17 kilo sen i fredags... vägde mig aldrig sista veckan men är övertygad om att jag vägde ca 90. Nu nere på 73 och haralltså bara 8 kilo kvar till trivselvikt. Fortfarande vätska i kroppen, så där lär ytterligare kilon ryka. Coolt!!

Verkar som att lille herrn är hungrig IGEN efter sin kaskadspya för en stund sen, så ammar lite innan vi drar. Men strax efter 12 borde vi vara på Waynes och hinner stanna en stund iaf

Kul att se några av er igår! Kandes som att vi bara vände i dörren, men ändå! Dagen blev efter det ett riktigt helvete eftersom Adrian var hungrig när vi lämnade fiket, skrek hela vägen till återbesöket på Mama mia och till råga på allt blev vi först försenade, sedan runtflyttade till olika adresser och när vi till slut hamnade rätt visste barnmorskan inte att vi skulle komma. Det var ju Danderyd som prompt ville flytta vårt återbesök från dem till Mama mia, men det meddelade de inte dem... idioter!!! Jag lipade och Adrian grät, men sen träffade vi världens trevligaste barnmorska och besöket kändes givande.

Adrian vägdes och hehe, efter att ha varit nere och vänt på 3850 i måndags var han nu uppe på nästan startvikt = gått upp 200 g på två dagar.... tjockis!!!!

Roligt att läsa om hur det går för alla! Kommenterar inte nåt alltid,men läser  Natten var sjuuukt jobbig efter att alla rutiner brutits igår och jag tror jag ammade sammanlagt 5timmar. Hade frossa och ont i brösten (de är dock urmjölkade nu...) och Adrian skrek, gnydde och kunde absolut inte sova - och helt omöjligt att få honom att rapa, prutta, bajsa eller kräkas... så synd om honom

Nu: sova middag!