Varför älskar folk att prata om pengar?

jo jag vet hur det är! Så drygt...

Har min svärfar som gärna hjälper oss med pengar om det krisar. men hela tiden har man hört om pengar hit o dit..

"jag har ju så jag klarar mig, så krisar det kom till mig, men det börjar ju sina nu när man börjar bli pensionär osv, men än så länge är det ingen fara" osv osv osv....

alltså det är BARA penga-snack från honom. Drygt!!!      

Jag stör mig på folk som gnäller över att dom har såå dåligt med pengar fast det inte är sant. Min moster gnäller över att hon inte har råd med ditten och datten fast hon nu som pensionär får mer pension än vad min mamma fick när hon jobbade heltid och försörjde två barn. Att mamma nu har halvetar sin inkomst som pensionär och dessutom lägger ut för TVÅ hyror varje månad verkar min moster inte tänka på. Hon har ju såå dåligt med pengar och det är så synd om henne. men hon kan unna sig att gå till frissan och köpa dyra märkeskläder. Men att min mamma vänder på varje jävla krona ser moster inte.

Eller våran vän till familjen som jämt gnäller över sin ekonomi fast hon har både bostadsbidrag,barnbidrag,underhållsstöd PLUS jobbar heltid som lärare och har ETT barn och relativt billigt boende. Att hon sen helt plötsligt att med sin "skrala" ekonomi kan köpa en ny iphone till sin bortskämda unge verkar inte ha med saken att göra enligt henne. 

Jag tycker att jag har lite dåligt med pengar,fast jag har 115 000 kr på mitt sparkonto och har 6000-9000 kr till nöjespengar och spar varje månad.Ensamstående är jag.

Men jag känner lite så just för att jag är van vid mer pengar.Idag måste jag planera en aning men det behövde jag inte förut.Men jag gnäller inte högt,det skulle säkert störa andra.
Poängen är att folk är vana vid olika pengar.

När jag var fattig,växte upp fattig,så var 300 kr mycket för mig i nöjespengar.Att köpa jeans var lyx,det räckte inte pengarna till.Men jag trivdes och mådde bra,Saknade ingenting.
Sen n¨gra år senare tjänade jag lite mer pengar,och man vande sig,och idag tjänar jag ännu mer,men är så himla van att jag ändå skulle vilja ha lite till.
Jag skulle ha mycket svårt för att sluta med mitt lyx tex frissan,shoppa kläder,gå ut mm.

 Vissa gillar att prata om pengar, andra smink =)

Men jag håller med, ekonomin är ju en privat sak. Även om jag personligen inte har svårt att prata om det.
Vi har det bra ställt, inga direkta höjdar löner men vi drar väl in ca 35 000 kr/mån tillsammans i löner. MEN vi har inga större utgifter. Har väl lån på ca 25 000 kr totalt. Bor för ca 6500 kr per mån. Och har övriga kostnader som typ alla andra, bil, bensin, fackavgifter, dagis o fritidskostnader.
Vi gör saker på helgerna, åker på sommar semester osv.

MEN vi har kompisar som lever så snålt att vi faktiskt skrattar åt dem.....dom har helt ok inkomster men sparar så att dom knappt kan leva eller göra roliga saker. Får ofta höra att : Nej vi har inte råd... Eller det är ständigt prat om att dom inte har råd.....

Folk som klagar över sin ekonomi har det helt enkelt för gott ställt.

Den som har det knapert håller tyst, försöker hitta lösningar och går i sista hand till försörjningsstöd.

Har man det knapert vet man hur man hushållar med de resurser man har. Man hittar dessutom lösningar som en som har gott om pengar aldrig skulle fundera på.
Därför kan en fattig en som lever under Riksnormen ändå köpa sig en iPhone, en dyr resa eller något annat under omständigheterna uppseendeväckande. 
Det går till exempel utomordentligt bra att leva matlyxliv på en total matbudget ã 2000 för ett sambopar fast många gör av med det dubbla per månad. Riksnormen ligger på 2670 kr för två vuxna.
Och man behöver inte köpa skor och kläder på tre-fyra månader. Är man ensam har man då sparat in 1590-2120 kr.
Barnen kan få ärva av varandra och man kan handla på Tradera, Blocket eller secondhand affär. Det blir snart lika många insparade tusenlappar där också.

Jag är själv ett exempel på att allt går.
Med mina två tonåringar ligger vi under Riksnormens för försörjningsstöd. Vissa månader, under vintern då elkostnaderna springer i taket, ligger vi över 3200 kr under vad som är skäligt enligt lägsta godtagbara levnadsstandard. Under sommaren då sonen inte får något studiebidrag, ligger vi bara 1200 kr minus.  En mer "normal" månad ligger vi någonstans mellan 0 och minus 1000 kr i månaden enligt normen.

Trots detta har jag bil, eget hus och sparar mellan 500-1200 kr i månaden.
Det skulle tex aldrig falla mig in att handla kläder annat än på rea med ordentligt nedsatta priser. I förrgår hittade jag WESC-jeans till barnen ã 300 och 400 kr. De var nedsatta från 800 kr och 900 kr. Det är vid sådana tillfällen man slår till så att man klarar jeans-/byxbehovet tills nästa höst.
Jag brukar inte klaga, men har svårt för när jag vet att de med betydligt tjockare plånböcker vågar öppna klagomuren.

Man lär sig helt enkelt att klara sig gott på det man har. Såvida det inte ens räcker till reamat, reakläder och subventionerat boende.

I min bekantskapskrets är det ingen som pratar om pengar. Lite synd tycker jag, det kan vara ganska roligt att prata om. I alla fall om man har några...

Jag alskar att prata om pengar, men med utvalda personer.
Jag och min vanninna brukar prata om hur vi ska tjana och spara mest mojligt osv, och det har vi alltid gjort, sen vi var 13 :)

Men hade inte uppskattat om nagon pratade om min ekonomi bakom ryggen pa mig.

Jag upplever det (i min bekantskapskrets) som att de med knaper ekonomi pratar och gnäller (fast det är ju förståeligt, när det handlar om existensminimum). De med okej ekonomi brukar leva över sina tillgångar (och gnälla). De med väldigt bra ekonomi håller truten och är ofta mer ekonomiska... 

Bortsett från en som måste må väldigt dåligt och klagar på allt, även pengar? Denne har banken full med stålar (miljoner).

Pengar kan inte köpa lycka, men brist på pengar kan verkligen påfresta ens hälsa. 

Tycker inte det är konstigt alls att ekonomi intresserar folk. Vore konstigt om det vore omvänt.
ALLA har ju ett förhållande till pengar, bra eller dåligt. Money makes the world go round...

Själv tycker jag det är jätteintressant. Både att prata med de som har gott om det och hur de resonerar och även de som har väldigt lite, hur man prioriterar och tänker då. Att diskutera elpriser, bolån och annat som rör ekonomin. 

Kanske det borde talas mer om pengar? Och hur man ska undvika att betala för mycket för en och samma produkt.

Själv levde jag en tid med tre olika lån, och mådde illa för det. Bättre att försöka hitta vänner med samma levnadsstandard, än att försöka låna sig en socialklass uppåt.

Ifall man lånar pengar till en ny bil kan någon tro att man är därför rik när man kör med en ny bil. Nej, då är man skuldsatt med sina avbetalningar.