Helammar folk inte längre?

Jag upplevde mig aldrig som låst. Vi var ute mest varje dag, på med sjalen bara, så hängde han med. Vi var på dansshow, bröllop, 30-årsfest..... Hörselskydd på, naturligtvis.

Hemma ammade jag, och så sov han på sin pappas mage precis lika ofta som på min.

Ville jag lämna huset så pumpade jag ur (hade även ett lager i frysen) och pappa gav ur kopp. Jag har ALDRIG känt mig låst av att helamma.

Verkar besvärligt.   Läser också om andra som INTE kan liggamma.   Levde lyckligt ovetande om sådana problem före Familjeliv....

Javisst är det så att man upplever saker olika. Men en sak som faktiskt irriterar mig är att du, som vad jag förstår aldrig helammat, sitter och talar om vad man inte kan göra när man helammar. Klippa håret t ex. Självklart går jag och klipper håret under helamningsperioden när det behövs! Om barnet tar flaska är ju friheten i det närmaste total (med undantag av jordenruntresor och för all del också weekend-tripper). Men även med mitt barn som inte tog flaska (han hade väl gått att lära om man jobbat hårdare på det men det kändes inte så viktigt då) var det klart att jag kunde lämna honom med pappan. Efter de allra första veckorna har mina barn inte ätit oftare än varannan timme och en klippning hinner jag absolut med på den tiden.

Bara nyfiken, under den första tiden, säg sex månader, hur ofta och hur länge lämnade du din bebis för att komma iväg och känna friheten, och gjorde saker du inte tror dig ha kunnat göra vid helamning av bebis som inte tar flaska (för bebis som tar flaska kan man ju lämna med urpumpad mjölk och pappa). Alltså var borta minst säg två timmar. Var det dagligen, nån gång i veckan, eller hur ofta. Hur länge var du borta? Vad var det du gjorde då?

Det var bland det värsta jag har hört, att man väljer bort amning för att det ska vara mer jämlikt och för att man inte ska vara låst, snacka om ego. Vi människor är fan fenomenala på att göra naturligt till onaturligt, snart ska väl vi kvinnor inte acceptera att vara gravida heller för det är ju för fan inte jämlikt! Kolla på djuren, där är det honan som tar hand om barnen, det är ju det som är naturligt. Och det starkare bandet som barn har till sin mamma har faktiskt främst med tiden i magen att göra och pappan blir inte lika jämlik för barnet förrän i 2-årsåldern så det så, så det kan inte flaskmat påverka.

Jag tycker personligen att det är sjukt jobbigt att hålla på med flaskmatning, framför allt  nattetid (höll på de 6 första veckorna pga förlossningkomplikationer). Om amningen funkar så är ju det absolut bekvämast då det alltid är färdigt att serveras rätt upp och ner, vart du än är. Låst förstår jag inte hur man kan känna sig, du menar nog att du känner dig låst med barn överhuvudtaget om du tycker det är ok att vara utan dem redan från födseln, onaturligt modersband enligt mig..

  

Du ger ersättning och är hemma och skrotar.
En annan ammar och är ute hela tiden. Alltså har det inte att göra med amning/ersättning huruvida man är hemma eller "låst".

Jo, att ge ersättning togs upp som ett val man hade gjort för att kunna känmna sig fri och jämlik..

Jag kan helt ärligt inte förstå varför denna fråga gång på gång river upp sådana känslostormar.

Seriöst, jag är inte ute efter att bråka med någon, men om ni skulle kunna förklara för mig vad det är som är så upprörande med hur en annan kvinna väljer att mata sitt barn så skulle det verkligen vara toppen. Vad spelar det för roll om andras ungar äter från tutte, burk eller flaska? Spelar det någon roll hur andra människor får ner mat i sina barn? Jag fattar verkligen inte...

Jag tror att det finns många orsaker faktiskt till att detta rör upp känslor. En viktig sådan tror jag är att amning och ersättning inte är helt likvärdigt. Oavsett vad som sägs i trådar som denna så finns det hälsomässiga nackdelar med ersättning jämfört med amning. Vissa saker är mer belagt än annat. Allra tyngst bevis finns det för att ersättning (i länder med tillgång till rent vatten) ökar risken för magsjuka. Man brukar prata om ca 60% skillnad i förekomst. Även för andra typer av infektioner finns liknande data. Sen finns det en massa annat såsom plötslig spädbarnsdöd, celiaki, fetma osv, olika starka bevis för olika saker.

Barn behöver mat och kan man inte amma, eller har en dåligt fungerande amning med smärta, mjölkstockning osv så är ju ersättning jättebra. Men när man väljer bort amning för att pappan känner sig utanför om han inte får mata med flaska från dag 1, då sätter man ju den vuxnes behov före barnets, och det är en sak som kan uppröra känslor.

Detta med prioritering mellan den vuxnes och barnets behov gäller såklart inte bara amningen. Den aspekten finns med i massor av val, t ex när man ska återgå i arbete, hur mkt man ska jobba, vad man ska göra på fritiden (balansen mellan saker som de vuxna respektive barnen vill göra). Det är inga lätta frågor med självklara svar, men precis som amningstrådar brukar sådana trådar innehålla livliga diskussioner på FL.

En annan sak som gör att det blir sådana upprörda känslor är att det framförs bilder av hurdan en flaskmatande respektive ammande familj/förälder ser ut. De egoistiska flaskmatarna som tänker mer på nöjen och sin egen frihet än på barnet eller den ammande familjen där pappan aldrig knyter an till barnet och ingen jämställdhet fiins. Folk känner inte igen sig i dessa bilder och då blir det heta diskussioner.

Jag tror att du sätter fingret precis på varför diskussionerna blir så heta och aldrig tycks ta slut kring detta ämne.

Dels att amningen faktiskt har bevisat sig ha fler fördelar än ersättning, vilket ständigt förnekas.

Men framför allt det sista stycket du skriver kan nog vara grunden till att det blir rundgång i debatterna hela tiden. Jag kan själv känna mig irriterad på att ständigt få läsa att man skulle bli "låst" av amning eller vara mindre jämställd, eller att pappan skulle få svårare att knyta an. Folk använder gärna den privata situationen till en allmängiltig mall för hur det ser ut, och då blir det knas.

Jo, jag har sett det förnekas i otaliga debatter.

Och det finns ju arga debatter kring det mesta som har med barn att göra; debatterna går heta även angående hur folk med barn bor, vad de har för matrutiner, vid vilken ålder de låter barnet börja förskolan, hur de klär sina barn, hur de använder barnvakter, hur de låter barnen sova, vilka rutiner de har etc etc etc

Men vad tror du är svaret på frågan?

Nej, det där tror jag inte stämmer. Skulle mammor känna sig duktiga och viktiga av att amma? Eller, ja, det kanske finns någon...men jag tror inte att det gäller någon majoritet.
Amma är ju att mata, samt att ge sitt barn närhet och trygghet. Det är väl inget som är duktigt, det är ju en självklarhet.
Jag hade, i alla fall, inga känslor av duktighet eller viktighet när jag ammade. Mig rör det inte i ryggen om andra tycker att amning är oviktigt eller onödigt. Däremot kan jag bli irriterad när folk sprider desinformation om amning eller hävdar att det sätter käppar i hjulet för jämställdhet och frihet.

Ok. Jag har inte träffat sådana mammor. Men om du har det så finns de ju.

Ja, där var visst en. Då har jag också sett en...

För övrigt verkar vi ju vara ganska överens nu..? Man väljer det som passar en bäst. Och man trivs med sitt val, är jämställd, fri och lycklig. Och framför allt: bebisen mår finemang. Klart så?