Hantering av syskonsvartsjuka

Hej!
Er äldsta son har levat nästan 3 år som enda barn till er och förmodligen fått mycket och god omvårdnad.
När han i det läget plötsligt finner att det finns en till, en lillebrorsa, som inte kan någonting, inte går att leka med, men som tar jättemycket plats och tid som förut var bara hans plats och tid, då reagerar han. Olika barn reagerar olika  på den nya situationen och visar det olika tydligt.
Jag tycker att det ni beskriver av er sons reaktioner ligger helt inom normalspannet. Detta betyder naturligtvis inte att ni ska låta honom göra lillebror illa på något sätt.
Ni verkar ta till alla de åtgärder som är rimliga, nämligen att rent fysiskt skydda lillebror, prata om vad man gör och inte gör med babysar och förstå att han behöver egen tid med en förälder emellanåt.
Det enda tillägg jag kan se är eventuellt att ni skulle kunna visa honom att det inte bara är besvärligt att vara störst utan att det också finns en massa fördelar med det.
Ett exempel kan vara att lillebror måste sova på dagen men storebror får vara uppe och kanske ha lite egen tid med föräldrarna. Att lillebror får mat av mamma men storebror får äta god mat som han kan få vara med och bestämma om inom rimliga gränser. Storebror får höra saga och vara ute och sparka fotboll etc etc.
Det är viktigare att ge varje varje barn vad det behöver än att ge båda samma. 
När det gäller barnlitteratur i frågan är jag inte helt uppdaterad men vet att det finns mängder av böcker om syskonsvartsjuka. Leta på nätet så hittar ni.
Tänk också på att detta är ett sätt för er äldre son att lära sig att hantera konkurrens som han har stor användning av i sitt kommande liv, så ge honom det stöd ni kan, men låt honom också misslyckas och lära av det.
Lycka till!
Margit Ekenbark