BF juni 2012
Speedofsound: Men det är det fina med det här stället, det finns plats för allt, både för att vara ledsen och glad så jättemycket grattis till dig! Måste kännas superskönt?
Inlägg från: RocketQueen
|
-
-
Jag hoppas det går bättre på måndag för dig bejb. Varför tror dom att dom har rätt att bestämma att du ska gå hem? Har chefen sagt att du har andra uppgifter så borde det inte finnas utrymme för några diskussioner. Idioter... Vi håller tummarna för att måndag funkar bättre och att du lyckas slappna av ordentligt under helgen.
Här är det tvärtom, min arbetsvecka börjar idag... Inte så peppad men det brukar bli bättre när man väl kommer dit.
Jag har också börjat få sammandragningar. Hur mycket är normalt? När ska man börja oroa sig? Och ska man bara slappna av när de kommer eller fortsätta som vanligt? -
Sånt här gör mig så arg. Jag fattar inte att det ska vara så svårt för vuxna människor att lägga sina egna tankar åt sidan och uppföra sig professionellt på jobbet. Om man nu mår dåligt över något, blir det verkligen bättre av att man gör någon illa då också? Jag fattar verkligen inte...Dancia skrev 2012-02-11 11:45:55 följande:Bejb: fy vad jobbigt, jag känner igen mig lite. Blev många konflikter med mina arbetskamrater när jag väntade sonen. Jag hade hyperemesis och hade väldigt svårt för att äta med barnen vid middan (jobbade på förskola). De var arga på mig för att jag inte föregick med gott exempel framför barnen med maten. Jag förklarade för dem att jag inte bara hade vanligt illamående och föreslog att vi kunde lösa det genom att jag tog min rast under middan om det var ett så stort problem att jag inte kunde äta. Efter denna början så hade de bara mer och mer att klaga på och jag kände mig väldigt utfryst. Fick sedan veta att den ena av mina arbetskamrater hade försökt bli gravid i ett år och blev väldigt arg över att jag hade blivit det på andra försöket. Der vara alltså ren svartsjuka och sedan grupptryck det handlade om. Det slutade med att jag blev heltidssjukskriven resten av graviditeten på grund av hyperemesisen och för att jag mådde så psykiskt dåligt på arbetet. Jag tycker det är pinsamt att vuxna människor kan bete sig så här.
Jag hoppas att dina arbetskamrater ber ordentligt om ursäkt på måndag och att de jobbar för att få dig att trivas igen. -
Lycka till idag bejb!
Jag har börjat tröttna på den där attackhungern som kommer hela tiden så ny har jag bakat ett bröd som är fullproppat med en massa fullkornsdinkel, räknar med att inte behöva vara hungrig på ett par timmar nu iaf
Brukade baka det brödet för ett par år sen men he lite glömt bort det, brödet som mötte hunger 
Så här blev det lyxfrukost! -
Jag tycker verkligen att foglossningen blir extremt mycket värre varje dag nu. Jag jobbar ju skift, oftast jobbar jag tre och sen ledig två, ibland tre. Och tidigare så har jag efter mina lediga dagar fått ny kraft och liksom börjat om på noll men den senaste veckan så har jag inte haft en enda bra dag. Det blir bara värre och värre varje dag som går... Idag hade vi personalfest med jobbet och jag smet hem innan klockan var tio för då hade jag så ont. Nu har jag gått och lagt mig för all energi är slut efter att man haft så ont hela tiden. Men det gör ju ont att ligga ner också! :-/
Men det känns bättre när man får gnälla lite iaf... -
Mamma MB: Vad skönt, hade jag inte haft den här foglossningen så hade jag inte haft något alls att gnälla över. I övrigt mår jag toppen och trivs bra som tjockis
Känner mig snygg (oftast iaf, alla har vi väl dåliga dagar) och glad. Idag kände jag dock att jag har så ont att jag nästan ville att bebisen ska komma nu. Sen tog jag mitt förnuft till fånga och hoppas han stannar där inne iaf 13 veckor till -
Jag använder alltid stödstrumpor när jag jobbar, köpte på mig massor när jag var på Ullared för en femtiolapp/par. De är nog inte riktigt lika stabila som de man köper på apoteket men de duger absolut.
Idag har jag legat helt still i soffan hela dagen. Med undantag för mat och kisspauser Och visst känns det bättre i fogarna. Måste komma ihåg att ta såna här dagar då jag gör absolut ingenting.
-
Bumman79: Jag känner likadant. Jag väntar fortfarande på att man ska fatta vad det är som ska hända. Undrar när det kommer egentligen...
-
Ibland så slår det en liksom att "det kommer en bebis!" Men jag fattar aldrig att det är MIN bebis som JAG ska vara mamma till, det är ju absurt, Haha men jag antar att verkligheten kommer ikappBumman79 skrev 2012-02-18 19:58:16 följande:Jag tror inte att man riktigt fattar förräns man får se sitt barn...men spännande :).
-
Haha ja det är verkligen så jag känner! Nu sparkar bebisen för fullt så hela magen skuttar men det är ju helt galet att tänka sig att det är en liten liten människa som gör det där!