Jag är i vecka 10 på måndag och redan nu känner jag mig hemskt svullen om magen. Jag vill inte ha vanliga t-shirts för att jag ser så tjock ut redan. Tur att det är vintertid och att jag är frusen av mig så jag kan dölja med koftor och tjocka tröjor ;)
Jag längtar tills nästa vecka, då ska jag på VUL och förhoppningsvis se vårat lilla hjärta.
Vecka 10 idag. Tvåsiffrigt~ Har fått en tid bokad för VUL (antar jag att det blir?) då jag är i vecka 12.. Då får jag förhoppningsvis se om där finns någon bebis och sen boka en tid för fostervattensprov. Tycker dock att det blir sent om det är i typ vecka 16 som BM sa.. :S
Jag längtar till vecka tolv och hoppas att allt går vägen.. jag tycker att jag är så orolig hela tiden och att det känns så overkligt. Ibland tror jag att jag nästan inte ens är gravid.. att jag har fått ett felaktigt positivt svar på stickan :P.
Men i morse kände jag av det.. fyfasen. Värsta morgonillamåendet hittills.. Fick springa in på toaletten på jobbet efter 1 timmes bussresa och tomhulka. Det var fruktansvärt. Jag som trodde att mitt illamående hade försvunnit, men tydligen inte :'(
Vad äter ni på morgonen? Då jag vaknar 05:10 på morgonen är jag inte direkt sugen på något för så fort jag sätter mig upp i sängen mår jag illa.. Brukar dock tvinga i mig en halv falu rågrut, men det är svårt att få ner. Tips?
En HALV dessutom, hahaha.
Jag blev erbjuden fostervattensprov nu innan jul. I vecka 12 (om två veckor) ska jag göra ett VUL, sen boka in en tid för fostervattensprovet. Jag hoppas att allt går bra och att jag INTE träffar någon jag känner på sjukhuset då vi inte har berättat något ännu. Jag känner folk som jobbar på sjukhuset och vad fasen ska man säga om man träffar dem >_< Huu...
11+1 idag, längtar såå tills nästa vecka. Då blir det VUL och jag önskar att man kan få/köpa en bild hem. Nästa vecka ska jag nämligen berätta för familjen :) Men hur jag ska lägga fram det vet jag inte ännu.. jag gruvar mig.
Har haft lite ont i magen i morse och "mellan benen".. känns mindre kul :/
Kunde inte hålla mig längre och har nu berättat den stora nyheten för mina föräldrar. Känns väldigt konstigt att dom vet. Nästan som att jag ljög på något sätt.. fick en jobbig känsla i magen på nått vis. Reaktionerna var ganska väntade. Min mamma började stortjuta och blev superglad. Min pappa ryckte mest på axlarna och sa inte så mycket.
Har kommit fram till att det känns väldigt jobbigt att berätta för folk :P Det positiva är iaf att jag inte behöver smussla med det med familjen längre. Börjar bli lite svårt då jag inte får igen jeansen längre.
Nu längtar jag tills nästa onsdag. Då blir det VUL och jag hoppas bara att allt står rätt till. Idag är jag 11+3
12+1 idag och det känns som att illamåendet börjar ge med sig lite.. kan fortfarande vara lite jobbigt på morgonen men inte alls lika mycket som för 2-3 veckor sedan.
Längtar till onsdag då jag ska till läkaren för VUL. Dessutom så har jag berättat för familjen och släkten. Alla tog det så himla bra. Jag hade förväntat mig helt andra reaktioner, men det var glädjetårar och kramar.. jag blev glatt överraskad vilket är mycket skönt.