Försovning

Jag ser det som en naturlig konsekvens att om man redan gjort så många fel att barnet blivit omhändertaget så minskas utrymmet för att få tillåtas göra ännu fler fel radikalt. 

Men om det har hänt tre gånger är det rätt mycket tycker jag. Tycker du själv inte det? Försover man sig så pass ofta kanske man ska ställa flera väckarklockor och kanske skaffa bättre väckningsmetoder. Det finns vibrerande klockor, madrasser, blnkande lampor och klockor som låter väldigt högt.

Skaffa bättre väckningsmetod och ring sedan upp dem och berätta att du insett ditt problem och nu har tagit tag i det.

Jag har inte gjort något för att dem skall tas min dotter ifrån mig, det var snarare min ex pojkvän som ställde till det för mig. Jag tycker inte att det är så mycket med tre gånger till skillnad från hur det var när jag gick i skolan, jag försov mig var och varannan dag trots väckarklocka. Jag har testat jätte mycket, brandlarm och det fungerar inte heller. Det enda jag vet fungerar är om någon skakar liv i mig. Jag sover så djupt ibland att det är omöjligt att vakna av väckarklockor och dyl.

Men det var väl ändå du som valde att vara tillsammans med din före detta pojkvän?

Hur skulle det fungera för dig att ha barn om du inte kan vakna ens av ett brandlarm? 

Men bara för att du var ännu värre förr betyder det inte att det är normalt och ok. I min värld är det extremt mycket med tre försovningar och väldigt oansvarigt så är det nog för många.

Om du vaknar av att någon skakar dig borde en vibrerande madrass väcka dig det finns folk med hörselskador som lyckas vakna i tid.

Nu vet jag inte hur omhändertagande av barn fungerar men det sker väl inte hur som helst om man inte gjort något alls. Det låter som om du inte vill ta ansvar vare sig för att du försover dig eller att ditt barn har blivit omhåändertaget. Försök se till ditt ansvar i det hela och försök att ändra dig.

Viktiga möten ser man till att komma till. Vad kan vara viktigare än ditt barn, hur tänker barnet när mamma inte ens orkar komma upp ur sängen. Missar man bussen tar man cykeln eller taxi för att hinna ikapp.

Jag tycker att du har varit försumlig och nästan nonchalant. Detta är otroligt viktiga möten och även om det nu skulle vara alla andras fel att dottern har hamnat på hem så tycker jag att du kan visa att du åtminstone kan komma när du är kallad.
Man kan inte heller komma för sent till jobbet som du skrev och jobba i kapp det senare, tänk om du skulle öppna en butik eller jobbar på ett bageri eller liknande där saker och ting ska vara klara vid öppning, då kan man inte bara komma sen och inte ha något att servera. Mycket underligt sätt att se på saken.
Du har en underlig syn på ansvar och jag tror att du är i förnekelse inför dig själv om ditt eget ansvar i detta att din dotter har blivit omhändertagen. Det GÖR dom inte utan grund, förtal kan t ex inte leda till någon sådan aktion.

Tar du aldrig ansvar för dina handlingar. Allt är någon annans fel.

Jag har yrkesarbetat i 21 år och jag har försovit mig två ggr.
Jag förstår soc att de reagerar, det ser ju inte bra ut
att du försover dig tre ggr på ett halvår.

Antar att dessa möten ska kretsa runt ditt barn och dennes behov och inte dina.
Bara bita i sura äpplet och orka dig upp, allt annat är ren nonchalans.

Om du låter bli att tycka synd om dig själv ett tag och kanske se det från din stackars dotters synvinkel.Hon har blivit sviken och placerad sen sviken när hon väntar på dig dessutom.Förstår du inte att det är därför soc reagerar?!Dom ser ju hur din dotter mår och förmodligen hennes väntan när hon väntar på dig och sen dyker du inte upp,nä du,du har en del att stå till svars för till henne..

För det första så är det ditt ansvar att din dotter ska ha det bra och inte din posjkväns.Det är ditt ansvar och ett dåligt val av pojkvän som man inte gör något åt är ju en direkt fara för barnet!
Hur kan du jämföra att försova sig till jobbet med att försova sig till ett umgänge med sitt barn?
Är väl i alla fall två helt skilda saker hoppas jag!
Låter som ännu en tråd där Ts inte har en aning om vad som händer och har hänt, allt är alla andras fel och ingen insikt alls i eget agreande i  det hela.
Pojkvännens fel..... och nu väckarklockans fel....Säkert Soc fel oxå att ens lill tjejen imhändertogs....
Suck o suck

Att försova sig till så viktiga möten är inte alls bra, vet man att man måste vakna då gör man det om man verkligen har bestämt sig men å andra sidan är det väldigt tidigt att gå upp 04.00 och då är det ju lättare att försova sig, kan ni inte diskutera om det går att ändra tiden så du inte måste upp så tidigat eller kan du åka kvällen innan och sova på vandrarem eller liknande på orten där barnet finns så du inte måste upp lika tidigt.

Men för barnets skull är det ju hemskt att mamma inte dyker upp, en gång är illa nog om det är så att du inte bara kommer lite försent utan inte kommer alls, det låter så i din TS att om du inte kommer iväg tidigt så blir det inget umgänge.

Nä antingen är det skärpning på uppstigandet eller så omförhandlar du umgänget så du får en annan tid som du har bättre förutsättningar att kunna hålla.

Och nej inte alla jobb fungerar så att man kan jobba igen om man försover sig. Jag har haft jobb där de ringde om man var 3 minuter sen, mer än 5 minuter sen och du fick löneavdrag, där var man på plats i tid eller så gjorde någon annan mitt jobb och jag fick mindre lön alternativt fick ta ett extra pass någon annan dag. Och ja jag började tidigt, väldigt tidigt på morgonen.

Jag kan inte säga till mina Leverantörer att jag jobbar en timme extra om jag försover mig. Jag MÅSTE öppna dörrarna för dom kl 05.10. Annars får jag inga varor. Och jag har aldrig försovit mig på 4 år. Går upp varje morgon kl 04.06. JÄTTEJOBBIGT!!! Men det är ett ansvar jag har. Och då är det "bara" ett jobb. Du skulle komma upp för din dotter! Nä, det tycker jag är oansvarigt av dig... Hade jag varit du och vetat att jag knappt kommer upp hade jag gjort något radikalt. Bett någon komma och väcka mig. Inte gått och lagt mig alls. Ja vad som helst. Jag hade inte velat missa en sekund med mitt barn......

TS: Jag kommer inte bekymra mig om att kritisera dig, för jag är övertygad om att du inte kommer ta åt dig. Du har helt enkelt inte insikt till din egen problematik. Jag upplever dig som oerhört slarvig, obrydd, egocentrisk och oseriös. Du verkar inte ha ditt barns bästa i tankarna.

Men vad jag kan göra är att fråga dig ifall du kan prata med din handläggare på socialtjänsten om att förhandla om tiden som du kan träffa ditt barn. Om du verkligen förklarar hur svårt det är för dig att gå upp så tidigt, finns det ingen möjlighet att träffa barnet på eftermiddagar istället?

Bra sagt! Tycker det sammanfattar det hela väldigt bra!Jisses! Jag tror faktiskt inte att soc tycker att det är ok att strunta att gå upp i tid för att träffa sina barn, även om det är en förbättring av hur ofta du kom upp i tid när du gick i skolan...! Om man vet om att man har svårt att komma upp i tid, och om man är ansvarstagande och prioriterar att träffa sina barn så är jag övertygad att man gör ALLT för att se till att finnas på rätt plats i rätt tid - även om det så skulle handla om att man satt vaken hela natten av rädsla för att försova sig.