• Anonym

    Ett barn eller adoptera?

    Har en dotter på snart ett år. Har funderat på att skaffa fler barn men vill inte genomgå en graviditet igen (strunta i anledningen). Jag och min man är positiva till adoption men vi vet inte riktigt hur det går till eller om vi ens har möjlighet/det som krävs.
    Jag hade gärna adopterat ett barn som är 1,5-2 år gammalt när vår dotter är 3-4 år. Från vilket land spelar ingen roll, inte heller kön. Är det någon som har erfarenhet av liknande adoption och tror ni att det skulle vara möjligt eller är det för stor omställning för det barnet och kan vår dotter känna sig åsidosatt?  

  • Svar på tråden Ett barn eller adoptera?
  • Anonym

    Jag tror att risken är större att adoptivbarnet känner sig åsidosatt i framtiden eftersom ni har ett biologiskt barn redan.

    Kolla mer på adoption, om ni är intresserade av det. Men det är inte lätt att adoptera. Är bara insatt i det litet smått, men vrån vad jag hört: påbörjar ni en adoptionsprocess nu kommer ni INTE att ha ett 1,5-2 år gammalt barn om 2-3 år. Tyvärr. Det är LÅNGA köer för att adoptera, som bara blir längre eftersom många länder som många barn tidigare adopterats bort från nu väljer att försöka ta hand om barnen inom landet istället.

  • fabbemam

    Visst är det möjligt om ni i övrigt uppfyller kraven för att bli godkänd av socialtjänsten och passar in på något lands krav! Läs mer på  webb-sidan mia.eu där det finns länkar till alla adoptionsorganisationer.

    Vi är många som har både biologiska och adopterade barn i familjen fast jag tror att det är tuffare att bli storasyskon till en 2- åring som vill vara med än till en bebis som ligger o sover mycket men barn klarar det mesta! Och syskon är det nog inget barn som får bestämma om eller när de ska komma....

    Vad gäller adoptivbarnet så är det klart att alla barn mår bra av att få en permanentfamilj så fort som möjligt i livet men efter som det noga måste utredas om det finns möjlighte att de biologiska föräldrarna kan ta hand om det eller om det kan adopteras i dess födelseland så har många barn hunnit bli runt 2 år innan de är aktuella för internationell adoption. Självklart är det en stor omställning för dessa barn men naturligtvis MYCKET bättre än att växa upp på ett barnhem.

    Du vet väl att det finns ett helt Forum om adption här på Familjeliv där kan du läsa MASSOR om adoption?!

  • dubbelmamma0310

    Vi ställde oss i kö när vårt biologiska barn var tre ungefär. Vi gifte oss i samma veva (om ni inte är gifta så fixa det direkt), gick genom hemutredning men det var inte jobbigt tyckte vi. Därefter fick vi välja vilket land som var aktuellt utifrån våra förutsättningar och ländernas krav. det kan vara bra att ha en liten tanke om länder som är intressanta för ibland kan det vara lämpligt att veta vad landet har för önskemål och vad deras kultur förväntar sig av en familj. För vår del kollade vi upp hur de ser på barnuppfostran, som i Indien (där vi fått BB från) där vill de inte att barnen ska behöva "jobba" hemma dvs hjälpa till med saker i hemmet - om vi har förstått det rätt.

    Tips 1: gift er, ställ er i kö eller i omvänd ordning. Ködatumet är det viktigaste! Det är det som avgör när det är er tur att skicka papper till ett land, om ni väljer ett land med väntetid innan man får skicka över papper.

    Lycka till!

Svar på tråden Ett barn eller adoptera?