Juli bebis 2012
Lycka till ni som är på G! Snart har ni era bebbar!
Lycka till ni som är på G! Snart har ni era bebbar!
Lycka till Smulan! Idag blir det bebbe! : )
Grattis Jämtland!
Grattis till de nya bebisarna! Dramatiskt med hemmaförlossning! Skönt att allt gick bra! Kul med två nya bebbar i tråden : )
Grattis till de nya bebisarna!
Min slempropp gick i samband ned vattnet lördagen den 23 och Elise är född den 24 kl 17:47 . Jag fattade inte helt att det var vattnet först. Kom liksom i omgångar. Men också lite slemmig flytning och pytte pytte lite rosafärgad.
Lycka till FruSandra!
Vore roligt om vi kunde hänga kvar här även efter bebisarna kommit så jag har någon att prata amning och annat med : )
Grattis tull bebisen Fru Sandra! Då ammar vi i stereo nu då : ) lycka till miss murrig! Kör så det ryker!
Kanske med skulle ta och få till förlossningsberättelsen. Den 23 kl 20 ungefär känner jag att jag helst plötsligt får världens flytning. (tror jag ) och det fortsätter komma ganska mycket när jag reser mig upp och tar i av någon anledning. Ringer förlossningen eftersom jag även börjar få pyttelite molvärk. De säger att det kan vara vattnet, eller slemproppen. Just det. Det kunde ju faktiskt vara en kraftig flytning också. Efter att värkarna blir starkare och starkare så ringer jag till förlossningen. De säger att det kommer troligen att dröja innan det kommer någon bebis och att jag kan avvakta hemma om jag känner att det funkar. Jag väntar till kl 22 ungefär. Då känner jag att det börjar göra riktigt ont. Klickar inte värkarna än då de sa att det skulle ta så himla lång tid ändå : ). Jag säger att jag gärna vill komma in, och de säger att jag såklart är välkommen. Vi kommer in och eftersom mina byxor nu är genomsura så fattar de att det är vattenavgång. De vill inte undersöka mig än pga infektionsrisken och de sätter CTG. Värkarna stannar av lite och vid 1 får vi åka hem igen för att vänta på att värkarbetet blir etablerat. Vi bor bara typ 10 min från sjukhuset. Väl hemma så hinner vi bara lägga oss så sätter värkarna igång igen, nu mer regelbundna och verkligen mer onda. Vi ringer igen, och de säger att vi får komma tillbaka igen om vi ville och halv 4 står det i journalen att jag är inskriven och då var jag öppen 3 cm. Vi är med om första skiftbytet och när nästa skift går på vid 8 är jag öppen 5 cm. Jag använder mig av lustgas och akupunktur fram till kl 12. Då ber jag om Eda trots att jag innan helst såg att jag inte skulle använda det. Men rent ut sagt gjorde det så in i Norden ont och jag hade 4 cm kvar bara att öppna mig. Fick edan och så var det dags för skiftbyte igen. Under hela tiden verkligen missbrukar jag lustgasen så från och till drar de ner blandningen till mest syre : ) jag provade även att duscha men jag tyckte inte att det hjälpte mig då mycket. Edan var min räddare i nöden : ) blev helt smärtfri under två timmar och kunde vila. Värkarna stannade av något och efter två timmar runt 2 satte de in värkstimulerande. Fick även antibiotika eftersom jag hade lång vattenavgång. Hon är inte född inom 18 timmar från det att vattnet gick. Har nu världens bästa barnmorska och vi tar upp narkosen igen då edan har tagit ojämnt. Är helt smärtfri på vänster sida, men känner smärta på höger och nu börjar smärtan ta i igen efter droppet sattes, och trycket nedåt ökar markant. Står nu upp i gåstolen. Narkosen kommer och drar i slangen till edan lite för att se om den kan bli lite jämnare. Känner istället att det börjar göra ondare och ondare och fortfarande mer i höger sida. Vid kl 15:1530 så lägger jag mig i gynställning och jag är nu öppen 9 cm. Barnmorskan föreslår att vi avvaktar med att fylla på med edan en halvtimme eftersom det går då snabbt framåt nu. Jag håller med henne och väljer att bita ihop. Hon sa att vi gör en ny utvärdering om en halvtimme , om vi ska fylla på eller inte. Trycket nedåt ökar och det börjar göra jäkligt ont och efter en halvtimme är jag öppen 10 och får börja krysta. Det känns som om kroppen tar över och bara tar i. Krystar i ca 40 min när BM tar in en förlossningsläkare för att hjärtljuden går ner under värk, men han är väldigt lugn och säger att det bara är att köra på. De går upp igen mellan värkarna och han säger också att det inte är många värkar kvar och det låter som musik i mina öron för nu är det snart 22 timmar sedan mitt vatten gick och jag börjar bli riktigt trött. De sista värkarna ber hon mig ta det lite lugnt så det ska få hinna tänja lite och det gör bajsont. Men till slut kl 17:47 den 24 Juni föds vår Elise. Jag spricker nästan inget alls, får sy några stygn inne och ett yttre. Jag är jättenöjd med min förlossning. Gjorde jävligt mycket ondare än jag trodde, men allt är värt det och man glömmer bort det nästan direkt : )