HUR kan ni tycka att Anna Wahlgrens metoder är okej??

Jag tror AW hatar barn och vill dom massa ont.

Jag klarar inte av att de klart på det där, jag får en stor klump i halsen och det bränner tårar innanför ögonlocken. Det finns inte en fiber i min kropp, som kan begripa hur man kan ignorera ett barns signaler.

Jag kan förstå att det finns föräldrar, som efter kanske månader med skrik och krångel söker desperat efter hjälp och råd. Men att TVINGA barn till att foga sig och göra som du vill, nej...det känns rent spontant som att man bara skapar större problem i framtiden. Jag vill att mitt barn ska kunna sova för att han känner sig trygg, inte för att han är rädd att göra annat.

Visst kunde vi "hålla ner" våran Skrutt när han hellre ville sitta, eller stå i spjälsängen. Men det var med en lätt hand som strök över ryggen. Det var med närhet och lugn för att han skulle känna trygghet och välbehag av att ligga i sängen.

Visst sjutton håller jag med om att barn BEHÖVER sova os v, men...nej fy :(

Men läser någon dessa böcker ännu!?

Minns när mina var små och jag hade den boken hemma,förökte hänga med på några av hennes råd men dom gick inte att översätta i praktiken.

TEX När barnen vaknar på morgonen så ge dom en liten trekant smörgås och en halv dl mjölk så ska dom leka i en halvtimme till...det hela gick ut på att jag som mamma skulle få sova en extra stund.

Det gick sådär inte fan vågade jag sova vidare och inte fan åt dom upp det där dom fick)))

Problemet är grundsynen på barn, hon skriver att "tröst och ömkanden bekräftar oron och cementerar hjälplösheten" och det är ungefär så jag hanterar min hund när den är rädd för nyårsraketer. Men barn är inte hundar, utan varelser som ska bygga upp ett helt register av olika känslor och uttryck för dem, där de redan från start övar sig i allt detta och där föräldrarnas spegling av dessa känslor är avgörande. Om du som liten är rädd, ledsen eller otrygg, och din omvårdare hela tiden ler käckt, väljer att stå i en dörröppning istället för att faktiskt röra vid dig och aldrig någonsin bekräftar de negativa känslorna du har - riskerar du att trycka ner dina äkta känslor i utbyte mot förälderns påklistrade dito. Om det enda sättet att få uppmärksamhet och kärlek är att göra som föräldern vill, även när det gäller dina egna känslotillstånd, kommer du längre fram i livet inte att ha en särskilt bra kontakt med dina egna känslor, eller andras. Man övar alltså bort barnets egna känslor och det är ungefär så man gör med hundar, man avleder till något roligare hela tiden, ignorerar det dåliga beteendet och uppmuntrar det som är bra. Vilket är helt okej, eftersom hundar faktiskt inte är människor. 

Men det är väl ingen slump att AW själv refererar till Pavlovs hundar, och det är otroligt skrämmande och märkligt att inse detta.  

Kollade just på tryckpressenoch ja, vad säger man? Om en känd polis låter henne göra detta på sin son så blir det såklart ett "godkännande" för många anhängare och nyfikna. Han borde veta bättre tycker man... Har man ens lite sunt förnuft så inser man ju att det inte är okej.

Sedan ts tycker jag det är lite väl starkt av dig att ifrågasätta om man verkligen var redo för barn om man inte klarar sömnbrist. Det rättfärdigar inte att man skadar barnet eller använder sig av metoder som ignorerar barnens behov. Men man kan inte på förhand veta hur man reagerar och det har inget att göra med om man var redo för barn eller inte. Vet att du menade att man tar till SHN eller 5mm, men ditt sätt att skriva gav mig känslan att du verkligen underskattar hur överjävligt det kan vara med sömnbrist då du undrade om det verkligen är "såå förbannat jobbigt". För ja det kan det vara! Man kan t.o.m. få hjärtfel av det...

AW verkar inte riktigt klok men så är jag rätt anti metoder som talar om hur du ska göra som om alla barn vore stöpta i samma form och en metod passar alla..och nej jag gillar inte 5 minuters metoden heller..