Augustibebis 2012

Anna:
Håller tummarna för att det inte är mf!

Alltså, jag mår så himla bra just i detta ögonblick! Hade ju beställt pizza av min man men han hade missuppfattat hela grejen och trodde jag skulle äta nått annat. Först ville han inte alls åka iväg och köpa, men efter lite blinkningar och "snääälla, jag känner att jag verkligen behöver det just nu!". Så traskade han iväg i snörusket och köpte min favvopizza (dell opera) med en extra godsak på idag... fefferoni. Satt och tryckte i mig allt på en gång och mår som skrivet såååå bra just nu! Precis det jag suktat efter hela veckan.
Stackarn egentligen men huvudsaken är väl att jag mår bra?

 

Arba:
Jag har försökt googla på det men får inte upp nån bra länk till en sida där de visar hur de ligger. Men om du googlar på bilder så kan du se skillanden på pannbjudning och ansiktsbjudning. 

Sen är det tråkigt nog graviditetssnuva jag har då det enbart är svullna slemhinnor och inget snor eller så. Dessutom har jag varit såhär sen jag plussade 3+4 (nu i 6+2) och ingen förbättring eller försämring alls. Och haft denna täppa med alla tre tidigare barn så jag känner igen symtomen. Men då har de alltid kommit mot slutet.
Så det är bara bita ihop och hoppas det går över av sig själv snart och inte håller i sig till slutet. Vill ogärna ta nässpray då det är beroendeframkallat. Undrar om det finns nån som inte gör en beroende...?  

Kalas nr 2 är avklarat. Är riktigt trött nu och glad att det är över! Det har varit riktigt kämpigt att få ihop allt. Men imorse kom jag på att från och med den 25:e dec så har jag sovmorgon varje morgon ända fram till 9 januari...snacka om LYX!!! 

mästerkatten:
Tack för tipset! Vart kan man hitta den? 

Mästerkatten:
Ska man inte undvika oleum vid graviditet? Har för mig det och alltid undvikit det i alla graviditeter... men jag kanske har fel! Ska höra på Apoteket. Tack för tipset iaf!

Tack Anna!

Saftochbulle:
Grattis!

Instämmer också med det naimisen skriver. Jag var själv inne i en väldigt tuff period när vi försökte få till tvåan. Nu tog det "bara" 2,5 års tid att få till han och vi hade barn sen innan men dessa månader var nattsvarta för mig. När någon plussade i min omgivning kände jag nästan hat mot den personen och tyckte de blev gravida just bara för att håna mig/oss. Kom på bättre tankar när dagen kom då jag önskade en person missfall och var så jäkla avundsjuk på henne... ett par dagar senare fick hon missfall. Skämdes något otroligt över mitt barnsliga beteende och tyckte det var mitt fel att hon fått missfall! Sa det aldrig till henne om mina tankar, inte än idag. Men från den dagen ändrade jag mitt tankesätt även om jag aldrig kunde glädjas med någon annans gravidlycka, så kände jag inte att de blev gravida för att göra illa oss. 

Så, att säga det på julafton skulle nog kännas som ett slag för henne och hennes killa (var det din bror?). Kan nog välja ett bättre tillfälle då julen ska vara en glädjande högtid för alla och man ska rå om varandra. Att hon valt att ta avstånd från dig är ju inte dig personligen, utan för att hon mår så dåligt av att bli påmind om att hon själv inte kan bli gravid, vilket är svårt för nån som kan bli gravid att förstå! 

Är det nån annan som tros sig känna på sig vad det är för kön på bebisen?
Jag är så 99,9% säker på en kille, det bara känns så! Kände likadant när jag väntade sonen och även under ul så sa hon att det var en tjej. "Det kan inte stämma sa jag, hon MÅSTE  sett fel!" och precis när jag tänkt det sa hon "nej men vänta! Ja, ser ni! Det är ju en liten kille" och så zoomade hon in på snorren Med tjejerna har jag inte känt nått alls. Men vi kommer nog inte ta reda på vad det är innan den kommer ut (har bara gjort det med nr2, sonen)
Namnen är redan klara också, och för första gången har det inte varit några problem med killnamnet! Det brukar vi ha väldigt svårt för annars, tjejnamn är ju så mycket lättare att komma på tycker jag.