• catlas

    Misstag på jobbet...

    Jag har sån jävla ångest över ett misstag jag gjort på jobbet. Har precis börjat nytt jobb och jag har inte hunnit bli helt varm i kläderna ännu. Det här var ett misstag jag gjorde min andra vecka, men det uppdagades först för några dagar sedan - i en intensiv mailkontakt av och an mellan chefer och (arga) kollegor på olika nivåer.

    Misstaget var delvis ett missförstånd, i övrigt har jag varit jättenoggrann och jobbat och lärt mig rätt snabbt (känner jag i alla fall). Ingen av mina närmaste kollegor tycker att jag gjort något större fel, de är förstående och så, men har sån ångest över att det diskuterats på chefsnivå. Tar mitt jobb på stort allvar och tar mycket ansvar, därför tar jag det här så hårt...

    Andra som gjort bort sig eller gjort misstag på jobbet? hur redde ni ut det? :(

  • Svar på tråden Misstag på jobbet...
  • catlas

    Ja, ska försöka reda ut det imorgon. Och ja, fyfan vad man tar jobbet på för stort allvar ibland. det är ett JOBB, inte hela mitt liv. Ändå har jag känt mig riktigt, riktigt nere hela helgen. Ångest för att gå dit imorgon. Vill bara få helgen över så att allt som gått fel kan redas ut och jag kan gå vidare. :p

  • Eisa

    Vet precis hur det känns. Vidrig känsla! Men man får tänka såhär: "Jag är modig som vågar ge mig in i livet och allt vad det innebär. Jag kommer att komma stark ur det här också. Fler före mig och fler efter mig kommer att göra samma och värre misstag. Jag kan inte göra bättre än mitt bästa och räcker inte det så beror det inte på att jag är en dålig människa utan på att det här inte var meningen för mig nu".

    Det värsta misstaget jag gjort var att skriva ut för stor dos penicillin till ett barn. Toppa det om du kan! (Jag hann dock stoppa det hela innan barnet började sin medicinering MEN ÄNDÅ!!!).

  • catlas

    Tack alla fina för era inlägg, får mig faktiskt att må bättre. :) Känns jobbigt fortfarande, men förhoppningsvis går det att reda ut redan imorgon.

  • catlas

    Hej igen, ville bara tacka alla igen som skrivit. har talat med mina närmaste chefer nu och han var jättebra, han skuldbelägger inte alls mig för det som hänt, det var många inblandade, menade han. och kollegorna säger detsamma. är fortfarande en del sura miner från vissa håll, vilket är jobbigt, men inte från mina närmaste medarbetare som sagt. SÅ skönt!

  • JeanneDArc

    Alla gör misstag, så är det bara. Jag jobbar inom vård och omsorg och på ett APT härom månaden var en utomstående chef hos oss och pratade om anmälningsplikt osv. Hon rådde oss att varje dag fråga oss själv:" vilka övergrepp har jag begått i dag mot människorna jag arbetar för? Var det nödvändigt eller hur skulle jag kunna göra annorlunda?" Snacka om ångestfyllda misstag som begås i vår sektor!

  • vap
    catlas skrev 2011-12-03 16:46:17 följande:
    TACK för alla svar. Det som hände är dels mitt misstag (på grund av att jag är ny och inte visste hur det skulle gå till, och var dum nog att inte dubbelkolla en sak), dels kommunikationsproblem och brister i rutiner och information... Jag känner inte ens till alla människor på maillistan, eftersom jag är så pass ny. Ska prata med mina mellanchefer (som inte alls är arga) på måndag och rådfråga dem hur/om de tycker att jag ska kontakta de andra. Jag står för mina misstag och vill lära av dem, men som ni sa, så vill jag inte heller låta någon förstora det och skylla bristande rutiner i företaget på mig, som hade jobbat två veckor vid tillfället.

    Känner att grejen blivit så stor eftersom vissa personer som sagt kontaktat cheferna direkt utan att ge mig eller mina närmsta kollegor chansen att fixa till misstaget. Vilket vi, mestadels jag, gjorde så fort det blev känt.

    Men denna ångest, ja. Det är klart man inte är den första att göra ett misstag, eller den sista. Och jag tror inte det blir någon större sak av det är, egentligen. Hade dock sån ångest i natt (tydligen) att jag drömde att jag kallades in till högsta cheferna på företaget. Plötsligt var alla kollegor på hela avdelningen också där, och alla började skrika och bråka i munnen på varandra. Hah hah... tvivlar starkt på att det kommer att gå till så på måndag. Men särskilt kul känns det inte heller, speciellt eftersom jag är ny och mån om att göra ett bra intryck....Åh, jobbigt. Men ja, som du sa, man är ju inte mer än människa. Och det var ju något som kunde fixas till. :)
    Ta det lite lugnt. All ny personal gör det ena felet efter det andra. Men det viktigaste är att man lär sig av sina misstag och märker om man gör nya. Helt enkelt gör om och gör rätt.
    Sedan har jag ingen aning om i vilken sorts arbete du har att göra med, men jag kan väl tänka att en viss form utav introduktion finns väl. Behöver det uppdateras hur man introducerar ny personal?
  • ReRant

    Hehe. Känner igen känslan. Tror jag har gjort mer misstag man kan räkna. 
    Men du.. No worries. Har du en bra chef så ser han potentialen hos dig och de fel du gör.

    Nu för tiden är jag själv chef och vet att alla kan göra misstag. Det enda jag bryr mig om är hurvida mina anställda lär sig av sina misstag. :)

  • ReRant

    "Men du.. No worries. Har du en bra chef så ser han potentialen hos dig och *INTE* de fel du gör."

    ...skulle det naturligtvis stå. 

  • V79

    Usch ja:-/ jag gjorde ett jättefel idag eller rättare sagt började det felet redan för 3 v sedan. Blandade ihop namnet på 2 kunder och skulle till båda idag men eftersom jag döpt om ena kunden till den andras namn så missade jag ena kunden och blev varse om det imorse då kunden jag missat ringde chefen och frågade vars jag tagit vägen så jag inte kom på avtalad tid. En rätt besviken kund men som ändå förlät mig och ansåg att alla kunde göra fel, men kände mig fruktansvärt slarvig och värdelös på namn vilket jag också är.

  • Marie-anne

    jag vet ej om jag gjort misstag, men jag hade en kollega som var lite på sandlådenivå, hon anklaga mej för saker jag ej gjort,

  • von Brev
    JeanneDArc skrev 2011-12-11 16:10:36 följande:
    Alla gör misstag, så är det bara. Jag jobbar inom vård och omsorg och på ett APT härom månaden var en utomstående chef hos oss och pratade om anmälningsplikt osv. Hon rådde oss att varje dag fråga oss själv:" vilka övergrepp har jag begått i dag mot människorna jag arbetar för? Var det nödvändigt eller hur skulle jag kunna göra annorlunda?" Snacka om ångestfyllda misstag som begås i vår sektor!
    :o Hon menar att man ska utgå från att man begått ett övergrepp mot sina patienter/boende och därför ställa sig frågan VILKA dessa övergrepp var?? Förstår att det är allvarligt i ert jobb, men snacka om att bädda för ångest.
  • JeanneDArc
    von Brev skrev 2011-12-17 14:13:00 följande:
    :o Hon menar att man ska utgå från att man begått ett övergrepp mot sina patienter/boende och därför ställa sig frågan VILKA dessa övergrepp var?? Förstår att det är allvarligt i ert jobb, men snacka om att bädda för ångest.
    Jepp, men jag håller fullkomligt med henne. Frågar vi oss inte detta hela tiden så blir det inte bättre. Och det är väldigt lätt för människor, utan att mena illa, att sätta ribban högre och högre för vad som är acceptabelt beteende. Den målgruppen vi jobbar med har inte förmåga att tänka på konsekvenserna av sitt handlande, vilket gör att vi ofta ställs i situationer där vi måste begränsa för att de inte ska råka illa ut. Ordet övergrepp i detta sammanhanget handlar inte om våld och hån, utan om övergrepp av deras självbestämmande, delaktighet och frihet. Men det finns alltid en risk att dessa begränsningar börjar sträcka sig allt längre. Det är då vi läser i tidningen om personer med autism som blivit inlåsta i små utrymmen för att de inte ska skada sig. Eller som killen som hade bakbundna händer i flera år i sitt boende för att han inte skulle skada sig själv eller andra. Jag är övertygad om att personalen gjorde det med goda avsikter, men det blev jävligt fel. Det ska inte gå så långt innan man själv eller kollegor uppmärksammar att det har blivit fel.
  • midsomer

    Har nu "tappat bort" el "slarvat bort" kanske någon skulle säga, viktiga papper som en kollega skrivit till mig. Jättejobbigt! Och jag har inte varit på jobbet mer än en vecka! Jag var ute och letade hela kvällen igår för att jag trodde jag tappat dom från bussen när jag åkte hem. Men hittade inget!!

  • jennyfreeden

    Somsagt, alla gör ju fel ibland. Särskilt om man inte är varm i kläderna. Jag känner med dig just nu, har lite av samma, men det är bara att köra på och göra om, och göra rätt! kramis!

  • Bjorkob1

    Hej!

    Förstår hur du känner, har varit med om samma sak idag. Det värsta är att det inte går att rätta till, så jobbigt när man ältar.

Svar på tråden Misstag på jobbet...