Åhhhh, jag hoppas på tok för mycket nu! Tredje kvällen med lätt/mellan molvärk. Men undrar varför det bara är på kvällen?
Sen var det en annan sak... Jag har problem med min handled sedan 3 veckor tillbaka, den är förmodligen överbelastad och det har nog blivit en inflammation. Hade det för 1.5 år sedan och det är samma nu. Kan knappt använda handen alls! Har så ont :/ Sist fick jag bli sjukskriven i 2 veckor och äta diklofenak i drygt 1.5-3 veckor (inklusive nedtrappning). Nu har jag jobbat på och så klart inte vågat ta diklofenak då det är NSAID preparat. Min läkare på ferten tyckte jag skulle vänta till mensen. Hur som helst så har smärtan bara blivit värre och värre. Igår hade jag riktigt ont hela dagen. Men så igår kväll så var smärtan som bortblåst!? Har (peppar peppar) inte haft ont idag heller!? Berättade det för min mamma nyss och hennes spontana reaktion var "lättnad på stress eller så är du gravid". Ni kan ju bara föreställa er allt hopp som väcktes då... Stressad inför att skriva på kontraktet på huset har jag bara varit sedan i torsdags, så de senaste 2.5 veckorna har inte den stressen funnits. Så då borde ju inte den lättnaden nu egentligen göra så stor skillnad. Men som mamma sa så är det väl mer det positiva i att ha huset att se fram emot som gör att kroppen återhämtar sig och jag blir bättre i handleden. Helg logiskt, immunsystemet fungerar så. Men ändå så fastnar ju min tanke på vad hon sa efter lättnad på stress. Att mitt plötsliga smärtbortfall skulle bero på en graviditet... Åhhhh, vill snabbspola nu!
Pastell jag förstår verkligen att ni blir arga, frustrerade, besvikna och ledsna! Med all rätt! När vi gifte oss så vägrade först min mormor komma om min morfar skulle komma. Jag pratade då med mormor länge och väl och förklarade hur viktigt det för mig att hon fanns där då och att vi skulle ordna så hon och min morfar knappt behövde se varandra. Då sa hon att hon självklart skulle komma. Sen blev det tyvärr så att min morfar blev sjuk dagen innan och kunde inte ta sig hit (bor lååååångt bort). Misstänker att stress och oro inför mötet med min mormor var del av hans insjuknande :/ Väldigt trist men man kan inte göra så mycket åt saken. Fokusera på varandra och de medmänniskor som finns hos er den dagen.